söndag 31 januari 2010

Dag 9 - Finalsöndag med hantverkare i hallen

"Helvete, jävla list!", möts man av när man kommer hem strax efter nio. Det är hantverkaren som lite fumligt tappar en skruv vid slutet av sitt arbetspass.

I dag har jag "rattat" eurosport.se tillsammans med tre andra tappra helgarbetare. Det var finalsöndag. Med Handbolls EM-guld till Frankrike, Federers vinst i Australian Open, Sveriges seger i bandy-VM, Egyptens seger i Afrikanska mästerskapen.

Lägg därtill stormatchen i Premier League mellan Arsenal och Manchester United.

Så visst hade vi att göra.

Hann med att ta varvet till Hemköp innan jag gick hem också. Köpte en Ben & Jerry-glass. Halfbaked är sannerligen guds gåva till mänskligheten.

Har fått tillbaka internet nu också, vilket är trevligt. Det går snabbare och man slipper nalla nån annans lina.

Hantverkaren (en småfet Lasse Åberg look-a-like) har otroligt nog jobbat här hela dagen och man kan av resultatet inte urskilja vad han har gjort och/eller om det blev till det bättre.

Nu är det fotbollskanalen som leds av Anna Brolin.

Det är en go tjej det.

lördag 30 januari 2010

Dag 8 - Dåligt internet

Det här blir ett kort inlägg. Anledningen är dåligt internet. Man inser ganska snabbt vad oerhört beroende man är av internet i det här rummet. Luman får gå in och ersätta det dåliga nätet.

Som ni ser broderar jag inte med språket i dag heller.

Fransmannen (grannen alltså) ringer och klagar på hyresvärden, så han går från stämpeln socialt klantig till en stabil snubbe. Ja, jag inser vad oerhört inställsam jag är.

Idag har jag suttit på redaktionen och varit Elitseriebevakaren. Följde hela omgångens sex matcher och skrev en "write", som vi säger när man skriver något eget och inte kör ett hopkok av reuters och TT, om matchen Modo - Frölunda. 100 procent ishockey på mitt bord i dag alltså.

Riktigt gött att träffa Micke Bergvall på Eurosport i dag också. Det här är en fotbollskommentator som är något av en mästare på att ge entusiastiska referat. Han har gått den härenstamska skolan. (åsyftar förstås chris.) Trevligt att få en inblick i Mickes researcharbete och den stora pärmen som han förberett inför Afrikanska mästerskapen.

Tv4 sport sänder live hemma hos Lagrell och klockan har i detta nu slagit 00:08. Cred till Lagrell, vilken uppesittare!

I morgon blir det återigen redaktionen några timmar. Intensivt, men det är många matcher som spelas på helgerna. Jag har nu en vecka kvar på eurosport.se innan jag går över till tv-produktionen under Vancouver OS. Ska bli kul att se eurosport från en annan sida också.

Nu ska jag lägga ner skrivandet.

Innan jag blir påkommen som tillfällig routerkapare.

Ja, detta är nån annans nätverk.

Dag 7 - Mycket tunnelbana

Mycket riktigt. Det blev lite mer Stockholm i dag. Det var nämligen första gången under veckan som jag lämnade redaktionen för en stund. På mitt bord låg nämligen uppdraget att göra en längre intervju med skridskolandslagets tränare Andreas Larsson. Sverige gör ju en storsatsning på lagtempot under OS i Vancouver nu med Röjler, Eriksson och Friberg. Så jag jag åkte in med tunnelbanan till Stureplan och närmare bestämt Sturegallerian för att få en timme med Andreas. Möts av väldigt stor generositet då jag blir bjuden på kaffet under intervjun. Då betalar jag mer än gärna tillbaka med lite publicitet för svensk skridsko. Mästerverket till artikel publiceras lite närmare OS är det tänkt.

Hejja Sverige! För det här är en stor medaljchans!

När man kommer tillbaka till redaktionen bjuds det på Stockholms största chokladmuffins tillika kaloribomben 2000.

Satt sen och plockade ut de bästa citaten på en halvtimmes insamlat diktafonmaterial. Man kan hävda att det är något av ett journalistiskt kardinalfel att ha så jävla mycket inspelat material då man gör sig själv en fruktansvärd otjänst genom att ha vinklat det för dåligt och sedan tvingas välja och vraka. Kill your darlings och så vidare.

Jag åt en findus black & white till lunch. Inte jättegott, men bra mycket billigare än Åhléns buffé. Dessutom slapp man vinterkylan, då man kunde äta i lunchrummet på Eurosport.

Redaktionsarbetet flöt på bra och det varvades med snack om erfarenheter med kommentatorer. Det är roligt att vi är så lika och drivs av samma saker. Att få kickar av att göra research fem timmar inför en match är något jag delar.

Så. Det där var oerhört informativt. Nu vill vi ha analyserna, säger ni. Och det ska ni få.

När man hör så mycket Stockholmska dialekter, blir det väldigt tydligt när någon slänger sig med en annan dialekt. Roligt då att man känner en sådan oerhörd samhörighet med en gubbe som samspråkar med nån hemifrån per telefon på, tro det eller ej, västgötska. På det där goa sättet. Så det värmer i hjärtat. Nästan så man kände sig hemma för en sekund.

"Döe, jag ää på sturegallerrian av alla ställen på jorden. Men ja kömmer hem imörn." Precis. Det var inte enbart med hjälp av dialekten som han skyltade med avståndstagandet.

Senare på kvällen blev det mer tunnelbana. Men då i riktning mot Skarpnäck för att hoppa av vid Medborgarplatsen på söder och möta upp med kursare. Ett kärt återseende minst sagt. Känns dessutom gött att fylla lite mer av stockholmskvoten. Vad väntar härnäst? En vinterpromenad på gärdet? Ja, varför inte.

Kan man få träningsvärk av att spela bowling? Svaret på frågan är tveklöst; ja. Man får anta att det hela hänger ihop med det ihärdiga stillasittandet på redaktionen. Så fort det vankas rörliga övningar vet liksom inte kroppen hur den ska reagera.

Förresten, hur fan kan en kinarestaurang gå under namnet "Aberdeen"? Finns det någon koppling som jag har missat? Den ligger i alla fall alldeles utanför Sturegallerian.

Känns lite tråkigt att Luman inte kommit till användning i dag. Men det har helt enkelt varit för mycket av annat.

I morgon är det helg och ledigt tänker ni.

Men det är fel.

Jag är åter på redaktionen klockan 11.

torsdag 28 januari 2010

Dag 6 - "Jag tänker bowling, men spelar något annat."

Idag har det varit en sån där dag. Ni vet. Man har tusen uppslag och kan fan inte ro nåt i land. Det mesta av detta grundar sig i att ingen av de jag sökte svarade i telefon. Men så där är det ju ibland.

Till råga på allt tänkte jag dessutom breaka världen med supernyheten att Cristian Ledesma är på väg till nerazzuri, Inter alltså. Från förlorat domstolsärende till ny klubb, från stridigheter till Inter. Precis som Goran Pandev. Då har man suttit i två timmar med all möjlig research för att inse att hela nyheten är fel. Tutto Mercato, den italienska källan, ville va först på bekostnad av innehållet. För efter lunch var det nya bud i affären, då var det Genoa istället. Så nu ligger artikeln i träda tills vidare. (Jag inser att jag förlorade er som inte är fotbollsintresserade nu, då jag är mycket medveten om att det inte bara är fotbollsfanatiker som läser här.)

Nåväl, jag ska väl som motpol istället länka till ett axplock av vad jag hittills skrivit som publicerats: (Ja, detta ökar besökarantalet på vår site.)

Armas lämnar Hammarby
Schumi vill stanna länge: "Mercedes tror på mig"
Notts County räddas - Svennis stannar
Ishockeyförbundet: "AIK måste välja"
Tillbaka efter attentatet - Adebayor aktuell för spel


Efter en lång arbetsdag och ett lunchbesök på Åhléns buffé (fan, jag skulle verkligen inte dit.) drog delar av Eurosport Television AB på en afterwork med öl på Sundbybergs ölhak nummer ett samt efterföljande Bowling. Bästa serien skulle vinna 250 spänn var det sagt. Det var inte igår jag spelade bowling ska jag villigt erkänna. Slutade trots allt trea med dryga hundra pinnar. Felet låg i att jag tänkte mycket bowling, men spelade något annat. Det var alltså utförandet som haltade. Vann gjorde Åke från annonsavdelnigen med en stabil 175:a. Stilpoängen gick till Cedhamre som dessutom var Åke hack i häl med 155.

Känns bra med rutiner. Man fungerar nästan lite som en robot. Behöver liksom inte tänka. Sover klockan tolv, går upp åtta och är på redaktion strax efter nio och går hem vid sex-sjutiden, beroende på om det händer mycket i sportvärlden.

Nu ska jag bränna av ett nytt avsnitt Robinson på Tv4 play. Innan jag släcker ner för dagen.

Imorgon kanske jag får en glimt av Stockholm.

Inte för att det är något fel på Sundbyberg.

Men ändå.

onsdag 27 januari 2010

Dag 5 - Snöstorm?

Börjar på allvar komma in i rytmen på eurosport.se nu. Lite artiklar, lite notiser, transferrykten och videotexter. Imorgon blir det lite roliga telefonsamtal också.

Det har rapporterats om att hela Sverige ska få smaka på eländig snöstorm. Det märktes inte av imorses, men under lunchen skrattade vädergudarna på oss här i Stockholm. Det blev således en stor snackis under dagen.

Jag borde ta mig bättre tid till att packa upp lite grejer som just nu bara ligger snyggt ihopvikt. Men detta rum tillåter förvisso inte så stor elaboration i alla fall inte av det kreativa slaget. Fejkväxten gör trots allt att det känns något mer värdigt att sitta här om kvällarna.

Honungstvålen som finns i WC-rummet borde för övrigt aldrig ha sett dagens ljus, eller åtminstone inte varit befintlig på våning nio på Järnvägsgatan 21 i Sundbyberg. Tvåljäveln förpestar hela korridoren med någon slags sötsliskig doft som bokstavligt talat fastnar i väggarna.

Luman (helvete vilken följetång) har en egenskap som inte gör dess tillfälliga ägare speciellt nöjd. Varje gång det bryts för reklam, tenderar hela maskineriet att ge vika och istället iscensätta "myrornas krig." Lägg därtill att det blir ett fullkomligt sjukt brusljud. Reklam har förvisso inte varit mycket att hurra för ändå, men man tvingas trots allt till en norsk restart för att Luman ska komma på benen igen.

Subway som ligger ett stenkast bort från redaktionen kommer göra en hacka på mig om jag inte sätter ner foten snart med en matlåda. Heh, det troliga är att jag istället hamnar på Åhléns smaskiga buffé. Detta med argumenten att det är billigare och närmre redaktionen, trots att det inte är hela sanningen.

Snackar numera snooker varje dag med Kim Hartman. Det är riktigt gött det. Har man en fråga så är han inte sen med att ge ett utförligt svar.

Ibland är Aftonbladet jobbiga. De bedriver kopieringsverksamhet utan dess like. Då kan man ha mycket roligt genom att spela tidningen ett litet spratt och hoppas att de nappar på betet. Så som att plantera transferryktet om den talangfulle turken Darul Tedalb. Ryktet sa att turken var klar för det tyska laget Bayern München för 150 miljoner kronor.

Fattade ni inte det roliga? Pröva att läsa spelarens namn baklänges.

Kan svenska folket komma med konstruktiv kritik tack! Ni anar inte vad många klagomål som dundrar in från folk som stör sig på kommentatorer. Allt som oftast är det uppbackat med argumenten; "alla mina kompisar tycker också detta" alternativt "jag tycker att han/hon är dålig." Det sistnämnda kvalar ju inte ens in under vad som får lov att kallas argument. Alla som är vän av ordning och av öppna frågor ställer snabbt motfrågan; Varför?! Men, se det får vi aldrig veta. Denna typen av personer snittar också gärna 3,5 utropstecken i sina meningar.

Jag fullkomligt älskar konceptet Robinson. Denna veckan sänds det hela tre gånger och hade således premiär på en onsdag. Men dagens ros ska Paolo Roberto ha. Snacka om medmänsklighet och blicken för vad som faktiskt betyder något för en människa. Kort och gott, stöd.

Nu ska jag värma på ett gäng rösti. Det är vad jag kallar kvalitetspotatis det.

Whiskyn står fortfarande oöppnad i bokhyllan. När fan ska man ha tid för sånt? Och samtidigt bli en riktig murvel.

På fredag kanske.

tisdag 26 januari 2010

Dag 4 - "Du ska ha tid för att du tog dig tack."

Andra dagen och redaktionsarbetet på eurosport.se rullar på.

Dagens arbete går att sammanfatta i ett klassiskt eurosportcitat som uppdagades; "Du ska ha tid för att du tog dig tack." Ja, man blir trött efter ett tiotimmarspass och då händer det att även den mest skärpte journalisten häver ur sig en fantastiskt komisk groda.

Hissarna har nu börjat fungera problemfritt på Eurosport. Det tackar vi för.

Lunchade tillsammans med en annan kommentator vid namn Anders Cedhamre som kommenterat basket på Viasat, tillsammans med Jonte Karlsson och Per Stümer. Han brukar också snacka fotboll med Petter Johansson i Sveriges Radio bland annat. Anders gav mig en fingervisning om Sundbybergs skrala restaurangutbud med citat; "Lägg hellre bort två O'Learys, för en att få en grill, eller Le Rouge. För den oinvigde är detta restauranger som drivs av Daniel Couet och Melker Andersson. Heh, helvete vad mycket namedropping det blev nu. Nåväl, vi avhandlade en del mat. Och sportkommentering då, förstås.

På tal om mat. Nu blir det verkligen på tok för mycket frysmat för mitt samvete. Men det blir så när man efter en lång dag kommer hem till ett undermåligt kök. Utlovar bättring på området.

Gissa vem som i köket kör ett långt utlägg om att microvågsugnen är livsfarlig för att den utsöndrar strålning? Och att man därför gör bäst i att vistas i ett annat rum när den används. Just det. Grannen.

Chefredaktören kom idag in och berättade att Stefan Andreasson hade hälsat till mig under ett telefonsamtal. Stort Stefan! Tack för det!

Det har blivit riktigt ruggigt och kallt i Stockholm. Fingervantar är långt i från optimalt när man traskar hem om kvällarna.

Det är rätt skönt ibland. Att bara blogga. Inga krav på texten. Alls. Jag behöver i alla fall inte tänka på ingresser, säg, bylines, rubriker, upptakter, omformuleringar, texttvättning, dåtid, nutid i all oändlighet.

Vad som kvalar in till ett av mina fem bästa köp någonsin, inhandlades nu i söndags. Jag talar om kudden. Den har nu vecklats ut efter att tidigare ha varit hårt luftkomprimerad och jisses, jag har aldrig sovit bättre i hela mitt liv! Det är ett gott råd till alla där ute som mår lite dåligt. Investera i en riktigt jävla bra kudde så ska ni se vilken effekt det får!

Tro det eller ej, men Luman (Tvn alltså) levererar fortfarande. Hann precis innanför dörren för att knäppa på tredje delen av Mästarnas Mästare. Säga vad man vill, men Patrik Sjöberg var riktigt stor. Man ska likväl inte förringa Agneta Anderssons enorma facit i kanot och de svårigheter med Susanne Gunnarsson som hon trots allt tog sig igenom.

Snart får man väl kanske höra att Tvn utsöndrar livshotande strålning. Och vem skulle i så fall plantera den osanningen?

Ni fattar grejen nu.

måndag 25 januari 2010

Dag 3 - Välkommen till redaktionen!

Ja, vart börjar man egentligen?

Hissarna i byggnaden där Eurosport huserar är något opålitliga just nu. (det stod så på lappar som man klistrat bredvid). Detta medförde att jag fick ta trapporna istället och därmed skaffades en rejäl andfåddhet på rösten när jag slog upp dörren för att göra entré. (Eurosport ligger på våning 9.)

Det är en grymt initierad sportjargong på redaktionen, vilket förstås är föga förvånansvärt. Man lär sig ganska snabbt hur webbsidor jobbar gentemot TT och Reuters och vilken kapplöpning det är med att vara först med en nyhet och samtidigt vilket ansvar man som journalist bär gentemot drevets förmåga att bara copy/pasta samt det ansvar man har till läsaren.

Men det går inte av för hacke när man är före fotbollskanalen, eller till och med TT med en nyhet. (vilket var fallet med den sparkade tränaren och den utlånade slovaken.)

Idag publicerades säkert ett tiotal notiser om boxning, fotboll, ishockey, bandy, shorttrack, basket med mera. Man har därmed lärt sig saker som att Indien för första gången ska spela bandy, att Klitjko är på tapeten, att HV 71:s Beech riskerar att bli avstängd, att Wolfsburgs tränare Armin Veh fick sparken, att Alexander Östlund lägger av med fotbollen, att "Vickan" blir sportchef, att en FBK-keeper är nära en övergång till Sharks, att Bolton lånar slovakiske Weiss och att Jerebko är klar för landslaget.

Appropå Jonas Jerebko. Det är lite roligt det där, tänk att man en gång i tiden spelade mot honom som basketspelare. Vi hade våra duster KFUM Borås och Marbo. Nu ser världen annorlunda ut, han spelar i Detroit Pistons och en annan skriver notiser om det faktum att han nu är inkluderad i landslaget. Tider förändras.

Mitt första alster kan för övrigt spanas in här: http://www.eurosport.se/fotboll/wolfsburg-sparkar-tranare_sto2198007/story.shtml

Dagens två stora möten på redaktionen är onekligen att få hälsa på Kim Hartman(igen!) och inte minst Rami Shaaban som ju jobbar som expertkommentator med Mats Larsson under Afrikanska mästerskapen. Den stora snackisen var förstås den brutala domarmiss som föranledde 3-1 målet i förlängningen i kvartsfinalen mellan Egypten och Kamerun. Bollen var ju aldrig över mållinjen! Ändå dömer domaren mål...

Jamie Copes chanser till en skrällvinst mot Ding Junhui i Welsh Open avhandlades också.

På grund av att Eurosport noterat en mycket fin besökssiffra på webben förra veckan bjöds det också efter avslutat arbete på dricka för att fira på redaktionen. Ett trevligt inslag minst sagt!

Imorgon blir det mer journalistik. Nu när man bekantat sig med arbetssättet. Det var trots allt några år sedan jag satt på BT:s redaktion och jobbade som serierondare.

Nu såhär på kvällskvisten blir det en bearnaisepizza ackompanjerat av SVT:s Sportnytt.

Heh, verkar aldrig få nog.

söndag 24 januari 2010

Dag 2 - En tripp till Barkarby

Söndag, en ledig dag att fylla med diverse göromål, tillika dagen innan allvaret börjar.

Vad som hade högsta prioritet idag var att ersätta gårdagens skitsubstitut (ja, jag sov med en ihopvikt handduk under huvudet) till en riktig kudde. Besökte därför IKEA på Barkarbys handelsplats och det påminner om knalleland men upphöjt till tio för att dra en Boråsreferens. Jävligt stora shoppingkomplex med outlets i varje hörn sammanfattar det hela på ett ganska bra sätt.

Jag har tidigare aldrig varit i Barkarby, men har trots allt en rolig story om just Barkarby i bagaget.

Jag jobbade som skribent för gothia cups officiella hemsida under sommaren 2008 och då hade det klassiska fotbollslaget Bele-Barkarby tagit sig till final i en av damklasserna. (I föreningen Bele-Barkarby har för övrigt kända profiler som Rikard Norling och Johan Mjällby en gång i tiden spelat.) Nåväl, min gode kollega Marcus som då också skötte resultattavlan på Ullevi hade skrivit "Bele-Barkaby", något som deras lagledare var snabb med att påpeka. "Ni har missat ett r dära, det skaju vara Barkarby, inte Barkaby, det måste ni ju ha koll på för fan." Och lägg därtill en blick som kunde döda. I andra halvlek hade Marcus lagt till ett r och när domaren blåste av finalen hade Bele-Barkarby också vunnit med 1-0. Slutet gott. Allting gott.

På IKEA köpte jag sedan en stabil kudde och ett bra täcke samt en fejkväxt och lite annat krimskrams som av nån anledning alltid letar sig ner i IKEA-kassen för att "det kan vara bra att ha."

Fick sedermera en guidad biltur av min vän Daniel Jacobsson som dök upp precis där och då och kunde samtidigt reda ut begreppen Veddesta, Viksjö, Barkarby, Jakobsberg och Järfälla. Skolor och uppväxten och allt som hör där till. Tänk vilka vägar man går i livet och vilka människor som man möter. Filosofiskt vackert på många sätt.

Allt i Stockholm är större. Fan vilken klyscha egentligen. Men det realiserades när jag tog hissen upp till rummet. Jag bor verkligen på våning nio i denna skyskrapa till hus (med svenska mått mätt.)

Fönstret i rummet vätter mot Solvalla och ger samtidigt en perfekt vy över den gedigna travbanan. Genom att bo sisådär tjugo meter ovanför marken ser jag allt utom Solvallas ena kortsida.

Min granne är en mycket märklig man. Han kan inte vara social på det svenska viset. Ibland räcker det faktiskt med att enbart ge varandra en subtil nickning och då visa att "ja, jag har sett dig." Men denna mannen, han fungerar inte så utan ska i tid och otid snacka om allt och gärna skämta om det också. Gärna dåligt underbyggt på knagglig utbytesstudentsengelska. Igår var det något om att "du ska inte laga mat i den här micron för då kommer hela köket att sprängas höhö." Jag som aldrig tidigare lagat mat i den här microvågsugnen blev förstås livrädd. Är han ironisk eller är han seriös? Varje gång blir det en gissningslek som man helst undviker.

Nu tänkte jag slå på min Luma (Tvn alltså) och se om jag kan hitta kanal nio för det vankas Milanoderby mellan Inter och Milan!

Imorgon börjar allvaret.

Infinner mig på redaktionen klockan 09.30.

lördag 23 januari 2010

Borta bra, men hemma bäst?

Jag har en liten teori.

För visst är det så att man känner sig rädd och osäker när man kommer till nya och stora städer. Så känner man aldrig hemma. Det är ju minst lika farligt där, men hemma, där är man trygg. Det handlar väl just om det faktum att man i nya städer inte känner till vart saker och ting ligger, hur gatorna går, var folket bor och så vidare. Tänk därför då på experimentet att du bosätter dig tre månader i Sveriges, säg, tio största städer. Kommer du att överhuvutaget känna rädsla nästa gång du besöker några av dessa städer? Och vad är då egentligen borta? Och vad är hemma? Flyter inte allt ihop i något slags symbios av mindre stark hemkänsla oavsett var du befinner dig? (ersätta födelseorten det kommer det ju naturligtvis aldrig att göra.)

"Kolla där! Där var den gamla gatan i Borås som vi brukade spela fotboll på!" "Och minns du när vi köpte glass i Malmö vid Centralstation?" "Esplanaden i Sundsvall där minns jag att vi skrattade tillsammans, när du halkade på en isfläck." "I Göteborg minns jag att vi satt och fikade i ett härligt naturfyllt slottsskogen!" "Tänk, när vi satt där i parken i Ängelholm och njöt av Solen!" "Slottet utanför Helsingborg, vad vackert det var."

Vips så kan man plötsligt koppla varje stad till en händelse, till en upplevelse, ett minne.

Tänk, det kankse blir enklare att resa då, att oavsett var du kliver av och oavsett var du sätter din fot, ja, så känner du dig som hemma.

Min relation till Stockholm är till dags dato mycket dålig.

Det är på tiden att det blir ändring på det nu.

Dag 1 - Många Intryck

07.35 gick X2000-tåget från Jönköping med slutdestination Stockholm. Strulet började 07.29 då inte en enda sittplatsnumrering verkade stämma. Det var tydligen tidigare bestämt att detta från början egentligen skulle vara ett regionaltåg. Men det hade man nu alltså uppgraderat. Här börjar samtidigt resan. Jag kom fram en timme före det jag först planerat och tog sedan pendeln i riktning mot Bålsta. (Knivsta, Märsta, Alby, Västerhaninge, varför låter alla stadsdelar i Stockholm så mycket hårdare än i västsverige? Ett mysterie för Fredrik Lindström...jag menar jämför bara med Partille, Mölndal, Torslanda, det är ju lite mer gemytligt och samtidigt lite mindre betong och lite mindre attityd.)

Jag åker alltså upp helgen innan praktikjobbet på Eurosport drar igång för att skaffa mig en bild av Sundbyberg. Det är en positiv känsla och något säger mig att detta blir ganska bra. Spartanskt men tak över huvudet och framförallt trådlöst internet som sällskap på ensamma kvällar.

Nu lite små funderingar.

Varför blir damer i äldre medelåldern som förbytta till nittonåringar när de åker i stora sällskap?
Varför är det per automatik okej att snacka skit om folk till höger och vänster på allmänna platser? Bara för att man pratar med en person behöver det inte heller betyda att det är den enda som lyssnar.

Upplägget för den här bloggen blir en slags resblogg som tar avstamp från dag till dag på klassiskt robinsonmanér. Jag ogillar att prata om mig själv och försöker också i högsta grad att undvika det.

Nu är det dock ganska oundvikligt.

Har med mig en stor väska och tre små innehållandes mestadels kläder. Hur packar man egentligen för tre månader i enbart en resväska? Så här i efterhand kan jag tycka att jag tog med lite överdrivet mycket saker. Det blev många böcker och en extern hårddisk i rädslan av att inte kunna göra något vettigt utan internet.

Sundbybergs absolut flötigaste Pizza äter man på Food House (eller nåt liknande) och pizzan heter Cacciatore.

Berättade jag att jag har en TV på rummet? Det är en sån där jävligt dålig av märket "Luma", det låter instinktivt som något ryskt och därmed också opålitligt. Tv4 har jag fått in, vilket var tur för då har jag kunnat följa Sveriges januariturné samt också sett ett nytt avsnitt av Robinson.

Sverige fick 1-1 mot Syrien.

MOT SYRIEN!

Hoppas inte det blir symptomatiskt för denna vistelse. Det är ju trots allt 83 dagar kvar.

Ha det bra!

Imorgon är en annan dag... som Christer Björkman en gång sjöng.