Vi på Eurosport fortsätter vår resa i jakten på allsvenska lag. I dag träffade vi blåvitt, närmare bestämt, Håkan Mild, Gustav Svensson, Ragnar Sigurdsson och Kalle Svensson.
Vad som föranledde kamratgårdenbesöket är dock oerhört roligt. Vägen in till kamratgården är jäkligt smal och dikena vid sidan av vägen blir osynliga då dem har blivit översvämmade av snö. När vi rullar in med vår hyrbil (det är en volvo) har en renhållningsbil kört ner i diket, vilket gör att infarten blir sjukt begränsad. Vi och en mindre jeep framför får vänta på att gubbarna försöker får loss bilen. När väl den är loss måste vi backa för att ge bilen utrymme att passera. Vad händer då? Det oundvikliga naturligtvis. Fredrik Jönsson, min gode kollega under detta äventyret backar...och det rakt ner i diket. Nu sitter vi fast istället. Och det ordentligt. 50 meter från kamratgården. I vad som ser ut att vara fem meter djup snö. Som den dokumenterare jag är ser jag förstås det mycket komiska i situationen och springer ut och fotograferar resultatet av den ödesdigra backningsmanövern. Efter att bilden av en kapsejsad volvo förevigats, inser jag dock allvaret i situationen. Va fan, kommer vi aldrig loss här ifrån? Vilka kan hjälpa oss? Fan tiden som vi hade bokat för intervju med IFK-spelarna rinner iväg...
Jag sprang in och pratade med "blåvitt" och förklarade situationen. Under tiden hjälpte renhållningsgubbarna Jönsson i sann göteborgskt mysig hjälpa-till-anda. De hade plockat fram en vajjer och kämpade och slet för att få loss bilen. Tillslut var bilen uppe och då satt även kofångaren kvar. Tack och lov.
Vi fick gjort våra intervjuer som blev mycket bra och jag fick tagit mina klipp- och miljöbilder. Håkan Mild agerade för övrigt grymt teatraliskt när han gjorde den klassiska klippbilden; "intervjupersonen går in och sätter sig på sitt kontor."
På kamratgården serverades köttgryta. Svensk husmanskost när den är som bäst.
Sedan begav vi oss till Valhalla IP för att se en träning, köra mer klippbilder samt göra jippot "hallsvenskan." Det blev tillslut Kalle Svensson, den forna landslagsmannen, som slog de fem frisparkarna på underteckand sittandes på nättaket. Första bollen som Kalle slår är dessutom sjukt nära. Men i övrigt får han inte mer än godkänt då han aldrig riktigt träffade, även om han var nära några gånger.
Vi lämnade sedermera Göteborg för att åka till Jönköping. Bilen behövde då diesel så vi stannade mellan Borås och Göteborg för att tanka. Problemet då var att en bil stod parkerad precis framför den enda dieselpumpen på hela macken och att ägarna till bilen var inne i butiken för att köpa korv. Helt sjukt. Jag och Jönsson har den sedvanliga oturen med förseningar. När väl idioterna inser att vi fått vänta, kastade de sig in i bilen och Jönsson demolerade nästan deras kofångare rent demonstrativt. Detta följs av ännu mer otur. När man valt kommandot "betala i kassa" så reagerar inte pumpen. Detta problemet löstes sedan med att välja kortköpskommandot. Sisådär 20 minuter senare var vi ute på vägen igen...
Vi anländer till Jönköping strax efter halv ett och då ska Jönsson checka in på Grand Hotell, vilket ligger ett stenkast bort från min lägenhet. Allting går mycket bra (gubben i receptionen är mycket trevlig), tills dess att det är dags att ta hissen tre våningar upp. Av någon anledning åker hissen bara en våning upp. Vi går ut på våning ett och undrar i samklang vad fan som egentligen hände. När vi sen entrar hissen ånyo och återigen trycker på våning tre åker hissen ner till bottenvåningen istället. Där står han. Receptionisten. En centimeter från dörren.
"Ni får inte bryta några sensorer, då åker hissen bara en våning."
Världen är förunderlig. Tänk, alltid händer det nåt.
Man kan också undra hur många gånger som gäster på Grand Hotell har "brutit sensorer", eftersom receptionisten sannerligen var snabbt framme vid hissen för att trycka ner oss och förklara felet. Det låg liksom i hans standardrepertoar.
I morgon träffar vi GAIS.
Då ska frisparksspecialisten Wanderson göra sitt bästa.
Undra om jag blir träffad...
fredag 5 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Haha! Klockrent!
SvaraRaderaBTW sensorer stavas det, för jag antar att ni inte brutit ngn censur :)
Tack Rikard!
SvaraRaderaÄndrar censor till sensor genast. hehe har ju blivit för mycket engelska på sistone så man stavar ju helt galet.