Tack alla!

Tack för en fantastisk praktik!

Tack alla underbara människor på Eurosport! Månsson, Borell, Cedhamre, Winther, Jönsson, Wennerström, Henke, Karlsson, Maria, Spillberg, Jari, Boström, Åke, Alla tekniker!, Hartman, Bergvall, Mats Larsson och alla andra kommentatorer!

Tack som fan.

Och tack alla underbara människor som orkat följa mina eskapader under dessa tre månader i Stockholm via bloggen.

Nu tar denna blogg en såkallad indefinitiv hiatus. Hurivida den kommer att uppdateras i framtiden eller inte är alltså oklart. Men det lutar åt att det är här...

...just precis här.

Som resan slutar.

En mycket värdig avslutningsbild.

Frilanskommenterande och nyhetssändningar på Eurosport 2 - Dag 68-82

De sista två veckorna (som för övrigt backtrackas på grund av alltför mycket att göra) har jag enkom arbetat med att läsa nyheter på Eurosport 2, Eurosports dotterkanal som alltså lanserades på svenska den 10 april. Detta innefattar alltså två sändningar om dagen. En strax efter 19 och en vid midnatt. Började alltså sent och slutade sent på arbetsdagarna.

Detta har handlat om att översätta nyhetsskript, eller manus om ni så vill. För att sedan skriva löp och leverera detta på ett riktigt Jarl Alfredskt vis, eller Mats Odellskt om man så föredrar den runde och flintskallige mannen från aktuellt, tidigt 90-tal. Kort och gott tonfall och trovärdighet.

Vädret under dessa, mina två sista praktikveckor, var kusligt bra. Vårkänslor, svårt att slå det där när man börjar gå loss på allt man kan göra när det helt plötsligt blir humana förhållanden för att kunna vistas ute.

allt det här blandat med en vemodig känsla om att det har blivit dags att lämna kollegorna på Eurosport och livet i Stockholm.

Men så är det.

Allt har ett slut.

Och vem vet egentligen när det slutar.... (en härligt kryptisk avslutning)

Dag 60-67 - Förkylningshelg och kommentatorsjobb

Vafan händer säger ni. Nu har du inte skrivit något på en vecka. Det är mycket korrekt. Och jag kommer inte direkt vara långrandig nu heller. Inte heller bjuder jag på något aprilskämt.

Hela helgen har jag vart smått förkyld och lite alvedonberoende igen. Men det där kommer och går. Satt på O'learys och drog ner en Boston Celtic och kollade på HBK-Åtvidaberg. (För övrigt ett helt vansinnigt beslut att sparka herr Wiklund. Och ja, jag gillar Allsvensk fotboll.)

I måndags körde jag ett nytt Champions Club-program och ska i nästa vecka köra tio(!) nyhetsprogram på Eurosport 2, som nu lanseras på svenska!

Har sedan i måndags suttit och förberett Bundesliga-sändningen på Eurosport 2 från Badenova Stadion i den 32 omgången mellan Freiburg och Wolfsburg. Intensivt researchande!

I dag väntade en grym överraskning när man klev in på redaktionen. Det bjöds på världens bästa påsklunch! (dvs. sill, lättöl, potatis, gräddfil, knäckebröd, lax etc.)

Och sen.

Världens största påskägg!


























Minst 100kg godis, enligt chefredaktör Borell!

Nu åker jag till Göteborg och Varberg. Tillbaka igen här på tisdag (både i bloggen och i Stockholm)

Glad Påsk på er alla!

Dag 57,58 och 59 - Mycket jobb på Eurosport!

Tre dagar som varit präglade av mycket jobb på eurosport.se. Riktigt stimulerande. Det blir en del grafik, det blir en del skrivande och ringande.

I går snackade jag med Patrik Järbyn om karriären, kraschen och livet i Vail, USA. Mycket trevligt, boråsare emellan.

I dag var Anette Norberg inne på Eurosport och dominerade curlingen i rutan med Pålle Ahlgren. Mycket trevligt, det också.

Olof Guterstam kan vara allsvenskans vänligaste spelare. Alltid ödmjuk till tusen när man träffar honom, jag tror att jag skulle kunna bli en riktigt bra polare med honom. Guterstam pluggar filosofi för er som inte visste det. Så nog hade han med en bok eller två, på BPs träningsläger på Cypern, alltid.

Saknar Cedhamre ganska mycket, det känns att han inte varit närvarande på en vecka.

Det har varit mycket jobb som sagt, alla tre dagarna har varit präglade av detta, så jag har inte så mycket lustiga situationer att berätta om egentligen. Det här inlägget är väl mer att betrakta som ett levnadstecken hos skribenten, än att det är matigt och innehållsrikt.

Det bästa godiset som jag missbrukar hårt nu är så kallade "peacemärken" som är hallon/lakrits 50/50. Väldigt beroendeframkallande.

Snön är nästan helt borta nu. Det känns bra. Snart påsk också, då ska jag ta mitt pick och pack och bege mig till Varberg och Göteborg för att fira där.

Avslutar det här dynginlägget med två bilder från Eurosport-kontoret.


















Detta möts man av varje morgon. Ingången till Eurosport
på våning nio. Bakom dörren har ni Marias reception.
























Här, den mycket eleganta skylten, i en close-up.

Dag 54, 55 och 56 - Solen skiner och Johan "Rooney" Larsson dominerar

Helg och början på en ny vecka, allt detta i ett och samma inlägg.

Först och främst min granne. (spanjoren om ni minns) Han lever onekligen utefter en mycket konstig dygnsrytm. Låt oss kalla den för "den arbetslöses dygnsrytm." Just nu, strax efter elva har han gått upp i enbart kalsonger för att skära kött. (Jag inser också förstås att det är lite av att kasta sten i glashus, när jag själv sitter uppe och bloggar.)

Men vi backar bandet till helgen. Vad har hänt? Jo, snön är på allvar på väg bort! På förmiddagarna är det nu strålande varmt här uppe i Stockholm och vårkänslan börjar så smått infinna sig. Snön blir till vatten, vatten som ringlar i stora floder längs järnvägsgatan.

Jag hade en lugn helg med promenader på kungsholmen i lördags och en total fotbollskväll med allsvenskan, la liga och liga europa på söndag. Och som den livsnjutare jag är korkade jag upp ett Bourgogne Rouge (ett franskt pinot noir-vin) och drack detta till Choklad med havssalt på från Kanolds. Det ni!

Stefano Catenaccis köttbullar är det godast som finns just nu. Leta efter etiketten "Gooh!" i era matbutiker. Sen köper ni en burk rårörda lingon alternativt en saltgurka så blir det perfekt!

Luman (den gamla ryska(?) tvn) fungerar alltjämt och det prickfritt. Förutom sina vanliga brister då. Att den levererar myrornas krig under reklamavbrott och att man inte kan "gå tillbaka" när man väljer kanal. Det är dessutom många som har skrivt och undrat hur tvn ser ut. Och nu ska luman få sin beskärda del i rampljuset, detta tack vare iPhonen. Gammal teknik möter ny i en slags vacker och mycket poetiskt symbios.

























Luman i hela sin härlighet. Notera också hålet mellan den röda powerknappen och kanalbytarknappen. Där fattas knappen för "channel-uppåt". Det är av den anledningen man måste "gå runt" om man passerar den tilltänkta kanalen.

I dag är det måndag och ny vecka och jag har förstås varit inne på Eurosport och jobbat. Denna veckan har jag hand om grafiken på kanalen i Cedhamres frånvaro. (Han är i Tyskland och intervjuar spelare inför Bundesligasatsningen på kanalen) Så det blir att hitta highlights och samköra detta med Finland, Danmark och Norge.

Men idag multitaskade jag ordentligt. Befann mig inte bara på tv-produktion, utan skrev också artiklar på eurosport.se. Här är två:

Inför den allsvenska kvällen.

Bayerns enormt hektiska spelschema.

Skyndade sedan hem för att via pay per view kolla på Elfsborg - Halmstad. Och jävlar vilken urladdning. Jag såg Mjällbys fina vinst mot GAIS igår när Ekenberg dängde in tre. Men Elfsborg. Jösses! 6-0 och utskåpning. Det var länge sedan jag såg ett så effektivt lag på banan. Kanske är det något av Johan Larsson-effekten. Eller så är det att Halmstad i kombination med Robins Malmqvist verkligen var helt usla.

Jag älskar verkligen Johan Larsson. Johan "Rooney" Larsson. För liknaderna är många. Han är äldre än sin ålder. Han är lika duktig på att spela fram som han är effektiv. Han är lika hänsynslös och respektlös. Kort och gott han är Elfsborgs Rooney. Haglund har nu angenäma problem vid laguttagningarna när Ishizaki kommer tillbaka.

Jag varnade för Häcken i web-tv programmet Matchpuls. Fick då inte direkt någon gehör. Men i dag slår de självaste guldfavoriten IFK Göteborg. Visserligen mycket turligt. Men väldigt bra försvarsinsats av Hisingsgänget. Se upp Sverige!

Imorgon är det Tisdag.

Då blir det mer tv-grafik på Eurosport.

Dag 53 - Lucic, Svensson och libanesisk lunch på redaktionen

Idag har det varit full fart här på redaktionen. Vi följde lottningarna för Champions League och Europa League i förmiddags skrev texter på det samtidigt som vi lyssnade på Mats Larssons ljuva stämma.

Sen bar det iväg till ett Café för mig och Månsson där vi införskaffade lunchen. Det blev en libanesisk tallrik:

Kyckling, Ajvar, Hummus, Falafel, Cous-Cous, Tzatziki etc.

Efter lunchen var det dags att ringa allas vår favoritförsvarare Teddy Lucic för en lägeskoll. Resultatet av samtalet går att läsa här.

Anders Svensson var för övrigt kung i första programmet av Laul Calling! Hans berättelser om Gordon Strachan i Southampton går inte av för hacke. Rory Delap får en taktiktavla i knät, Michael Svensson blir nästan kallad rövslickare, Nigel Quashie är en idiot, Gordon Strachan vet inte att bortamål avgör och Harry Redknapp är en inkompetent tränare rent taktiskt. Och kanske var det Laul som förstörde Svenssons utlandskarriär... Missa inte detta!

Appropå Anders Svensson och Teddy Lucic.

Här kommer en klassisk bild från VM 2002.

Tänk om de visste att de sedan skulle förenas i Elfsborg.

Och, ja, det är Teddy Lucic med HÅR på huvudet. Foto: Scanpix

Till sist, fan vad gött att Patrik Sjöberg åkte ur Mästarnas Mästare.

Nu hejjar jag på Brolin.

Dag 52 - Orlov-dealen

Jag har ingått i en bettingdeal med Oskar Månsson, en kollega på Eurosport.

Dumdristig säger många, vågad säger andra.

Vadet handlar i alla fall om Gefles okände och oslipade diamant Jakob Orlov, killen som tidigare spelat i Skövde AIK och dängt in massa mål.

Så vad handlar det om då?

Jo, om Orlov gör 10 mål eller fler vinner jag 1000 kr av Månsson. Om Orlov istället gör 5 mål eller färre då blir jag skyldig Månsson 500 kr. Detta innebär alltså att det kan bli dött lopp på 6,7,8 eller 9 mål också.

Vad som är mycket viktigt är ju dessutom att han inte blir skadad, petad eller såld till annan liga än Allsvenskan, för då minskar ju mina chanser drastiskt. Men nu gäller det alltså bara för Orlov att börja göra mål. Han fick en kvart mot Elfsborg, men kunde inte uträtta något nämnvärt.

Nu på Söndag möter Orlovs Gefle Åtvidaberg och då, förutsatt att han får spela, borde han ha goda chanser att sätta dit den!

Här på väggen på Eurosportredaktionen hänger kontraktet.

Förgyllt med en bild på huvudrollsinnehavaren Orlov.

Dag 51 - Köper iPhone

Telefonen slutar fungera. Den ger helt sonika vika.

Inte så konstigt egentligen. Min gamla LG 7100 till trotjänare har sannerligen varit lojal. Man kan inte kräva mer av en mobiltelefon. Den hade passerat bäst-före-datum för länge, länge sedan.

Så nu tänkte jag. Vafan. Jag köper en iPhone. Jag har alltid velat ha en och nu fanns ju äntligen ett bra läge att införskaffa en och rensa upp i telefonboken och allt efter alla dessa år.

Det är också av just denna anledningen som jag i detta nu, här på bloggen, fått backtracka en hel jävla vecka av händelser.

För, som bekant, det finns en del finesser på en iPhone.

Tidskrävande sådana.

Dag 48,49 och 50 - Det vackra stockholm

Min älskade Sofia hälsar på och vi upptäcker Stockholm tillsammans. Detta helt i enlighet med NK's "Essential Guide to Stockholm."

Vi vandrade på Djurgården, förbi Grönan, förbi Skansen, förbi Bellmansro och vidare till de lugna Rosenlunds trädgårdar. (man kan bara föreställa sig hur vackert det är här på sommaren)

Vi gick förbi Rosenbad och vidare till Nationalmuseum för att skåda Rubens & Van Dyck's mästerverk. Härliga mulliga figurer utan kläder. Det sammanfattar verken av två av barockens konstnärliga mästare på ett mycket bra sätt i mina ögon.

Vi gick på Kungsholmen och förbi "Tre kronor", stadshuset alltså, vi gassade i solen på norr mälarstrand.

Vi gick i Gamla Stan och tänkte bort alla äckliga turistfällor tillika piss-butiker med krimskrams.

Vi åkte till söder och spatserade på Götgatan. Vi vandrade förbi slussen.

Vi var på Östermalm, Stureplan, Vasastan, Norrmalm. Vi kollade in dyrgripar och märkeskläder. Och förundrades över Riches fantastiska pris på en Wienerschnitzel. Just det. 250kr.

Vi åt fantastiska luncher på Grodan, Vapiano, Ruby och toppade allt detta med en lördagkväll i höglass på restaurangkedjan F12's hippaste ställe "Grill". Drinkarna på stället var magiska. Jag drog en Ginger Ale drink med Plymouth Gin. Lyckades dessutom se två halvkändisar, Idol-Kalle Kristiansson samt pokergeniet Johan Storåkers. Det var sådär läbbigt, ni vet man är på väg att hälsa för att man sett ansiktet och i all hast misstänker att personen är någon man tidigare träffat på eurosport. För att sen snabbt inse att man på allvar håller på att göra bort sig själv.

Vi gick på Sergels Torg och Hötorget och tog en värmade kaffe på John Chris alldeles intill.

Vi gjorde enormt mycket.

Vi gjorde Stockholm.

På tre dagar.

Dag 47 - På spåret-finalen

Det grymmaste just nu är Goohs färdigrätter som är mil bättre än alla äckliga findushopkok. Gooh är ett nytt koncept från Stefano Catenaccis Operakällaren. Detta leder till brutalt goda maträtter med riktig buljong i såserna etc. Detta för endast 59kr. Stor jävla tumme upp! Jag har i nuläget prövat Ciderkyckling med rotmos, Mozarellakyckling, Lax i lime och kokossås, Pasta med champinjonsås och Köttbullar med mos.

Ikväll var På Spåret-finalen och det skulle visa sig bli enormt spännande. Så spännande att SVT fick dra över utsatt programtid med 10 minuter. Två skiljefrågor skulle det alltså krävas innan lag-birro fick vinna hela millevitten.

Till detta spektakel åtnjöts förstås en Bourgogne Rouge, ett franskt rumstempererat Pinot Noir. Men också en färdigrätt från Operakällaren.

Dag 46 - Appleblossom

Den stora tvättdagen.

Nu hänger det tvätt överallt här i lägenheten och det doftar Appleblossom å det grövsta. Jag har kört skjortor och t-shirts och sängkläder för att ha lite rena och fräscha grejer till helgen.

Vad som dessutom är riktigt gött är att min sjukdom bitvis börjat släppa.

På lördag kommer Sofia och då blir jag väldigt inaktiv på den här bloggen.

Dag 44 och 45 - Febersjuk

Som den fighter jag är går jag till redaktionen på tisdagen i hög tro om att jag ska kunna dricka mycket kaffe och enbart göra enkla arbetsuppgifter. (såsom att rätta till fakta om allsvenska spelare, och fixa med matrikeln.)

Men efter en timmes arbete säger det mesta i kroppen nej. Jag kände att jag inte borde sitta där, att jag var lite varm och svettig, sådär som man blir när man uppenbarligen är sjuk. Jobbade ändå undan det sista, så jag kunde lämna eurosport-redaktionen med ett gott samvete.

Sen fick det bli till att knapra Alvedon och Magnecyl.

Ska jag teoretisera vad som ligger bakom sjukdomen så är det hårt jobbande i kombination med dålig sömn ochmindre bra matvanor. Kroppen säger helt enkelt ifrån. Vilket förstås är mycket bra. Tack!

Så i dag (dag 45) sjukskrev jag mig och har legat och sovit mest hela dagen, ätit medicin, mat och tagit det lugnt.

Mycket till min stora förtjusning fick jag också hemifrån se att Hallsvenskan premiärvisats på Eurosport.

Mycket Nöje!

Nu ska jag fortsätta kureringen.

Hoppas fan det är bättre imorgon.

Dag 43 - Den allsvenska upptaktsträffen i Örebro

Ny vecka och en ny resa.

Haha, det där lät smått poetiskt.

Men nu skulle vi ju faktiskt ut och resa igen. Det var jag och Jönsson som skulle ta en hyrbil och köra 20 mil sydväst mot Örebro. Den allsvenska upptaktsträffen skulle gå av stapeln den 8:e mars och detta i Conventum, i Örebro. (Här var för övrigt melodifestivalen i helgen)

Det hela kunde ha börjat bättre. Men det känns på något sätt lite symptomatiskt när Jönsson är inblandad i planerandet. (Inget ont om Jönsson han är en go gubbe) Det blev strul med hyrbilen. (Vi körde inte ner i diket den här gången) Men alla trodde vi att bilen skulle finnas i Solna. Så när Jönsson på morgonen beger sig till Statoil i Solna, får han sedermera leka detektiv och ringa runt innan han får reda på att bilen är bokad i Rissne. Detta gör att vi lämnar Stockholm 9.30. Detta är 1,5 timme för sent. Så vi missade då tränarpresentationen, vilket var tråkigt, men inte nödvändigt. (Detta såg vi på SvtPlay i efterhand) Vi fick ju våra sju tränarintervjuer efteråt vid workshopen efter lunchen vi tretiden. Conventum är ett fint ställe, andas modernt, men vad som dock var allt annat än modernt och roligt var att arrangören tyckt att "Hjalmar", dvs. Peter Flack-buskis, skulle va den bästa lunch-underhållningen att bjuda på.

Det var miserabelt. Representanter från Fotboll och media kunde inte annat än att svara med ett gäng snedvridna leenden. Sådär påklistrat och jobbigt ni vet.

Det enda roliga var en pik till Haginge. Men i övrigt var det inte mycket till substans att skratta åt.

Lunchen var annars mycket bra. Den var tvådelad, med en lax till förrätt och ett bra kött med potatisgratäng och rödvinsky till. Vi åt på Club 700. Ett kärt återseende för min egen del. Var där 2003 när Millencolin spelade på sitt tio-års jubileum.

Det var trevligt att träffa övriga i media. Tv4, Canal Plus, Aftonbladet, Expressen, SVT och ett gäng andra.

Olof Lundh är verkligen lång.

Det var också trevligt att prata lite med folket från Borås. Elfsborg, men också BT:s Johan Rydén förstås. Vi hade utläggningar om konstgräs, tidig säsong, dåliga mattor, mentometerknappar, eurosport, tv-jobb, Pålsson. Något sådant i korta drag.

Mentometerknappar? Just, det. Vi fick sådana så vi kunde rösta vilka lag som skulle vinna allsvenskan och vilka som skulle åka ut, och bedömningsfrågor och spelarfrågor och, ja heh, en mängd saker för att inte vissa gamla rävar skulle somna.

Själv kunde jag mig med enkelhet hålla mig vaken enbart genom att höra Leifbys smattrande tangentbord då han körde live-uppdatering på bladets webb.

Nanne Bergstrand var helt klart den tränare som imponerade mest. Förklarade målsättningen i nya fräsch tag, nya grepp. Han skippade det tråkiga tugget som det nästan alltid blir.

Simon Bank var förstås också den som på scen gav de allra vassaste analyserna. Jonas Dahlquist var konferencier och gjorde det grymt bra och ställde de som var uppe på scen mot väggen. Lite märkligt att han skulle ha Johan Mjällby vid sin sida. Det hela kändes mest krystat.

Den roligaste kommentaren fällde domaren Martin Hansson.

"Jag känner att jag utvecklats som domare."

Detta efter att elitfrågan tagits upp. Heh, inte jätte trovärdigt att resonera så efter missar i både Frankrike-Irland- och Porto-Arsenal-matchen.

Det här blev en jättelång dag. Från 8 till 20. Och jag kände att något med kroppen inte riktigt var som den skulle...

...och vips hade jag blivit sjuk.

Lätt Feber.

Dag 40, 41 och 42 - Davis Cup- och Vasaloppshelg

Dåligt med uppdaterandet från Stockholm nu. Mycket händer och det blir lite tid framför datorn. Ni får tre dagar i ett inlägg. Lite som ett kinderegg. Alla helgens begivenheter i en text.

Cykelprogrammet "Planet Armstrong" i fredags gick mycket bra, trots att fransmännen varit lite långsamma med att leverera skriptet. Fick mindre än en timme på mig att förbereda sändningen samt kolla upp alla dessa cykeltermer (vafan är en peloton?) och sen också kolla upp hur de hade kört i dagens etapp i Murcia. Efter dessa förutsättningarna gick jag trots allt in som en okej ersättare då Roberto Vacchi inte kunde köra.

Men. Fan vad jag stör mig på Argentinska "journalister." Jag har som bekant varit i kungliga tennishallen idag och sett de sista två singelmatcherna i Sveriges Davis Cup-möte med Argentina. Söderling levererade och vann måstematchen och sen gällde det för Vinciguerra att försöka övervinna sig själv mot David Nalbandian. Man brukar ju prata om David mot Goliat, men här var det tveklöst så att David istället var Goliat.

Vi svenska journalister satt och njöt av välspelad tennis. Detta medan de argentinska dito jublade och knöt sina nävar frekvent när argentina tog poäng. Hela pressen förvandlades mycket magstarkt till nån jävla hejjarklack. Helt sjukt.

Opartiskheten som en del av hederskodex i det journalistiska förfarandet var som bortblåst.

Dessutom snackade alla konstant i mobiltelefon högt och gärna i Vinciguerras servegame.

(Nu vill man ju nästan att Lasse "Lagos" Lagerbäcks Nigeria dänger till Argentina i fotbolls-VM.)

Men det var grym dramatik och väldigt spännande. Sen var kaffet och smörgåsarna i presscentrat enormt välsmakande. Nånstans ska fan Bengtsson ha credd för det igen!

Första söndagen i Mars innebär förstås också Vasaloppet. I år var det Jörgen Brink som vann efter de tio tunga milen. Slutspurten var lite rolig, så här refererade radiosporten (jag satt i buss på vägg till tennishallen då);

- Det blir Daniel Tynell, som kommer att ta sin fjärde vasaloppsseger. Nu närmar han sig målet, Daniel Tynell!
- Vänta, detta är inte över... (flikar experten in)
- Jörgen Brink vinner Vasaloppet!

Hehe, man ska sannerligen aldrig ta ut något i förskott. Ganska ofattbart att det skiljer nån centimeter efter att åkarna stakat i i flera mil. I klungan var ju för övrigt andra Vasaloppsklassiker såsom Rezac och Aukland givetvis inblandade.

Imorgon ska jag upp tidigt. Eurosportredaktionen tar en hyrbil till Örebro.(Pennybridge, Millencolins hemort!) Detta för att medverka under den allsvenska upptaktsträffen. Blir trevligt att se vad alla klubbars respektive tränare har att säga om den frostbitna säsongen och vilka förväntningar som de har. Räkna med nya intervjuer.

Såg Melodifestivalens "andra chansen" igår och det fick mig att tänka på två saker.

1. Fan vilken dålig programledare Måns Zelmerlöw är. (snacka om att ständigt läsa i papper)
2. Helvete vilken go midsommardänga Moraeus bränner av. (Jag kan redan nu se mig dansa till mästerverket på sommaren.)

Nu när vi ändå är inne på Musik, så måste jag avsluta helgens inlägg med att vurma för en skiva.

Scott Stapp och de legendariska bandet Creed är tillbaka, det med skivan "Full Circle."

Det kan knappast bli bättre än så här.

Särskilt det femte spåret; "Rain."

Magiskt.

Dag 40 - Afterwork

Dag 40. Bara en sån sak.

I dag var det in i hytten och in i kommenterandet igen. Frankrike-Spanien i en träningsmatch och sannolikt min bästa insats någonsin. Även om det så klart alltid kan bli bättre.

Detta följdes av världens bästa feedbackmöte med Cedhamre.

Sen har jag suttit och meckat med allsvensk spelarstatistik inför kommande säsong. Allsvenskan sparkar ju igång redan nästa lördag. Tidigt. Men roligt, så klart!

Kom ifrån redaktionen vid sexsnåret för att köra afterwork på Sundbybergs Bishops Arms. Informellt och enastående underhållande. Eurosport är verkligen en fruktansvärt gemytlig tv-kanal.

Och nu sitter jag här. Efter tre öl och en fish and chips-tallrik. Det blev två Kilkenny och en London Pride. Ale/Guinnes rakt igenom alltså.

Jag kommer också sitta på pressläktaren i Kungliga tennishallen nu på Söndag. Blev ackrediterad av Henric Larsson för hela jävla helgen. Stort! (så det blir förstås till att leverera en text, med ett slags utifrånperspektiv.) Hoppas att matchen lever på söndag så det inte redan då är avgjort. Men nu talar ju mycket för att det ska bli avgörande först på söndag då Nalbandian är med i Argentina igen. (han var osäker pga skadeproblem)

Jönsson sitter nu och klipper allt material om allsvenskan som jag filmat. Jävligt bra jobbat från smålänningen som spelar division-sju-fotboll med ett gäng andra journalister i Preben Bois.

Månsson är fortfarande i Wales, tillsammans med bladets Laul och Green från TT. Månsson fick vara målvakt i en fans-match mellan Wales och Sverige, där det tydligen blev fettorsk med 5-1. Dessutom har de hunnit med att reda ut Swanseas nattklubbar och dragit av en karaoke, där tydligen Laul ska ha varit bäst. (hur fan sjöng de andra egentligen?)

Jag länkar till Månsson här. Och tackar för i afton.

Imorgon känns The Cure med "Friday I'm in love" helrätt.

Dag 39 - Kungliga tennishallen

Hallå där ute. Hoppas ni tyckte om försöket till poesi i föregående inlägget. Det var på sin plats. För Melissa Horn är verkligen fascinerande bra. Lyssna på hennes senaste album; "Säg ingenting till mig."

Men tillbaka till verkligheten.

Igår var jag och Henric Larsson, eurosports tennisprofet, på besök i Kungliga Tennishallen inför Helgens Davis Cup-match mellan Sverige och Argentina. Vi filmade en presskonferens, tog lite klippbilder och gjorde intervjuer med Thomas Enqvist, Pim-Pim, och Andreas Vinciguerra. Dessutom gjorde vi en intervju med Argentinas Horacio Zeballos.

Robin Söderling förstörde sannolikt stämningen på presskonferensen efter det att hans mobil ringt aningen opassande.

Sen bjöd också Magnus Larsson den samlade presskåren på skön humor;

En äldre journalist: Hur ser du på Davis Cup, man har ju snackat om att förändra turneringen, hur viktigt är det med Davis cup?

Magnus: Det är en jätteviktig turnering för spelarna, de kommer i form och sen är ju Davis Cup ett starkt varumärke...och sen har jag ju inget jobb annars...
Alla: hahahaha
Magnus: Jag vill inte tillbaks till Växjö nu alltså....ja, vad fan skulle jag göra där...
Alla: hahahaha
Magnus: ...jag har ju halkat in på ett bananskal här...
Alla:hahahaha

Stort credd till pressansvarige Bengtsson! Tillmötesgående, trevlig, lätt till snacket och oproblematisk.

Sen springer man in i SVT:s Patrik Syk som var där för att göra ett inslag till Sportnytt. Det kändes nästan lite oundvikligt. Någonstans skulle vi ju förr eller senare springa in i varandra här i Stockholm under alla uppdrag. Nu föll lotten på kungliga tennishallen. Trevligt. (Vi jobbade alltså tillsammans under Gothia Cup 08)

Sverige möter Argentina nu med start på Fredag. Det kan hända att jag sitter i publiken. Vi får se.

Fick reda på att jag ska in i hytten och referera ett kort cykelprogram som heter Planet Armstrong. Det blir en ny och kul erfarenhet.

Sen ringde kungen av svensk motorsport. Janne Tromark. Fantastisk mäktig man på alla sätt och vis. Trevlig, underhållande och lättsam. Skönt med människor som inte krånglar till saker och ting. Varför ringde han? Jo, detvar ju angående fakta till den klassiska matrikeln så klart.

Sen hoppade jag in en halvtimme i kommentatorshytten för att köra en eftersändning mellan Brasilien och Irland. Gjorde återigen en ok insats. Men inte mer. Strävar ju efter perfektionism.

Förhoppingsvis levererar jag än bättre imorgon.

Då är det Frankrike - Spanien.

Dag 38 - Ett avbrott från vardagen

Alla behöver vi få gråta ut. Alla behöver vi få känna vemod. Alla behöver vi få genomgå sorg.

Alla behöver vi få höra Melissa Horn.

Alla.

Ett avbrott från den hektiska vardagen är ibland ett måste. Då är musiken ett lämpligt alternativ till flykt. Att sätta ord på känslor. Att bara lyssna och inte göra något.

Titta ut genom fönstret, lyssna noga på texten och dröm bort till tonerna av Melissa Horn.

Det ger dig en resa. Det ger perspektiv.

Stanna upp och tänk efter.

För livet, det är fyllt av känslor.

Glöm inte det.

Dag 37 - Lev drömmen

Tillbaka på punkt se och rakt in i massa uppdrag. Härligt. Har suttit och researchat inför Irland-Brasilien och parallellt uppdaterat informationen om de allsvenska lagen och spelarna på siten inför allsvenskan. Ska för övrigt åka på den allsvenska upptaktsträffen nästa måndag. Då ska ni få en utförlig rapport. Det lovar jag.

Ror snart matrikeln i hamn också. Över 60 kommentatorer har svarat nu och vi ska göra en schysst folder till media utav det hela. Skönt när man kan dra streck över långa projekt.

Men i morgon blir det grejer. Jag ska i väg med vår tennisreporter Henke och träffa Simon Aspelin i Kungliga Tennishallen. Ni vet killen som tillsammans med Thomas Johansson vann os-silver i dubbeln i Peking.

Salladen på Foodwise är kunglig. Det blir ganska ofta sådana på redaktionen. Jönsson, (ni minns, han som backade i diket) Karlsson och jag drog alla en egenkomponerad sallad. Mango-Curry dressing och grovt bröd till. Mums.

Annars blev det mycket nyhetsskrivande igen och något annat mycket mäktigt. Vadå frågar ni? Jo, att sätta rubrik och ingress på Petter Karlssons Premier League-krönika. DET är ballt. Petter är vår tids bästa krönikör. Punkt. Så det var hedrande.

Läser just nu dessutom hans bok Zlatan är Zlatan. Välskriven med kittlande anekdoter. Som det så ofta blir när Petter är i sitt esse.

Sen blir det in i kommentatorshytten.

Lev drömmen.

Just det.

Dag 36 - Crosby drämmer in den på övertid

Vilken brutalt bra avslutning på Vancouver OS! En fantastisk ishockeymatch fick vi bevittna med en 2-2-kvittering när 24 sekunder återstod. Och sen, vem bättre till att avgöra hockeyfesten än "the next one" Sidney Crosby.

Men så var det alltså slut. Det blir alltid ett sånt där tomrum inombords precis efteråt. För det är egentligen under avslutningsceremonin som det går upp för en att det inte blir nån mer uppvärmnig med SVT inte heller några OS-uppdrag på Eurosportredaktionen.

Men vi tar nya tag och släpper vemodigheten. Fotbollslandskamper runt hörnet och givetvis Champions League och mycket annan sport, även om den kanske inte är lika mysigt paketerad. Men sen är ju OS tillbaka i London om två år. Det blir grejjer det.

Annars har det varit en skön och avslappnad söndag, med städning och lite tvättning. Skönt att kunna få sova ut riktigt länge också.

Just det. Igår var jag ute en sväng och testade tre pubar och jag utlovade ju en betygsättning.

Tennstopet får fyra av fem. Detta för att man hade en trevlig gubbe i garderoben samt en skön barmeny med riktigt jäkla bra mat. Beställde in en sjömansbiff som serverades med ett stort ägg och mycket god lök. Till detta drack jag en Nevada Ale. Interiören på tennstopet är av gammalt slag, med mörkt trä och röda detaljer och klientelet också folk jag förmodligen skulle kunna umgås med.

Det är viktigt med det goda samtalet. Att kunna utbyta något.

Tranan och Storstan får tre av fem. Inte lika gemytligt där och lite mer kalt. Sen har säkert tranan fantastisk mat. Men man når inte upp i tennstopets mysfeeling. Den saken är klar.

Sen gick jag en lång promenad till Stureplan. Detta för att förbättra lokalsinnet och helt enkelt bedriva lite upptäcktsfärd.(man vet ju inte hur saker förhåller sig till varandra om man alltid åker tunnelbana) Passerade Humlegården och svängde runt Sturecompagniet för att sen ta Sturegatan tillbaka. Gick sen 2km tillbaka till Karlbergsstation där jag väntade en kvart på pendeln. Väl i Sundbyberg tajmade jag in bussen perfekt. Kom innanför dörren kvart i tolv.

Då var det skönt att slänga upp benen i sängen.

Imorgon börjar vi på en ny vecka. Då är jag tillbaka på punkt se. Men ska samtidigt köra lite kommentatorsuppdrag.

Praktiken på Eurosport rullar vidare helt enkelt.

Dag 34 och 35 - Helgen då OS slutar...

...och om det kan man ha många åsikter;

1. Det är tråkigt. Det har alltid varit ett fullmatat schema med härlig spänning och bra vintersport.
2. Nu kan man göra andra saker. Man slipper få dåligt samvete för att man missar något.
3. Man kan helt till fullo koncentrera sig på fotbollen igen, det är nice!
4. Det blir utrymme för annat i media.
5. Man behöver inte räkna bort nio timmar hela tiden.
6. I skrivande stund är det rätt skönt. Men man kommer sakna det. Särskilt med tanke på alla produktionsuppdrag här på eurosport.
7. Inget mer Medal Standings med Cedhamre. Bara en sån sak.
8. Alla underbara vintersportkommentatorer tackar för sig. Tack alla det har varit jättetrevligt!


Igår var det en fantastisk stämning bland alla kommentatorer på Eurosport, det blev en helkväll så att säga. Skidskytte, alpint, snowboard, curling, bob, ja vi var många här igår. Och att sitta och kolla på en OS-final i Curling med Peja Lindholm är rätt grymt. Han har ju rätt bra koll på vad dom gör om man säger så. Snacka om att ha expertisen bredvid.

Tur förövrigt att Petter Levin hade startkablar i sin bil. Vår Snowboardexpert och bisittare Aprilia Hägglöf, fick nämligen inte igång sin bil vid halv två-tiden. Jobbigt. Men det löste sig!

Cedhamre tyckte att det var oerhört roligt att jag tyckte att det var "exklusivt" med vedugnspizza. Det kanske inte var så mäktigt, men jag har ätit bra mycket sämre pizzor det vill jag hävda.

Jag har nu lärt mig att Sundbybergs bästa lunch-hak heter Foodwise. Precis allt dom har där är hur bra som helst. Och fräscht. Idag köpte vi Enchiladas med kyckling guacamole och salsa.

Nåväl. Vi äter ju inte bara här uppe, vi jobbar ju också.

Det har jag gjort idag, som inkallad receptionist, då ingen vanlig "weekend-worker" kunde ta detta pass. Nu har jag verkligen fått se Eurosport från alla håll och vinklar vilket är mycket roligt. Idag har jag suttit i telefonväxeln grejjat med allmänna saker på kontoret och haft uppsikt över eurosportplayer så inget konstigt inträffar. Sen har jag som vanligt också varit inne på tv-produktion och skrivit "crawlen."

Just nu kör Peja och Paul herrarnas bronsmatch i curling. Måtte Sverige inte få en ny fjärdeplats. För det har vi redan i överkant. Sex stycken om jag inte missminner mig...

Men det var en grym match igår. Underhållande, minst sagt. Och ett tursamt Sverige. Även om ett bra lag ska ha tur som klyschan säger.

Nu är Månsson förmodligen i Wales och täcker landslaget. Hoppas allt går bra! följ honom på landslagsbloggen.eurosport.se

Jag har slutat nu och ska ut och testa tre pubar här i Stockholm. Har fått en "karta" av Cedhamre. Han tycker att det är viktigt att poängtera att han inte hade gått till dessa hak. Men, att dom förmodligen sitter som handen i handsken på mig. Så här ser planen ut;

1. Åk med pendeln till Karlberg
2. Gå mot St.Eriksplan
3. Ta en öl på "Tennstopet"
4. Fortsätt Odengatan bort i riktning mot Odenplan.
5. Sväng in på "Tranan"
6. Fortsätt bort på Odengatan och stanna till vid "Storstan"
7. Glöm inte att kolla på Kyrkan
8. Och sist men inte minst, Vasaparken.

Imorgon följer jag upp med "ratings" på samtliga pubar.

Men nu måste jag ge mig av.

En lördagkväll i Cedhamres regi väntar.

Dag 32 och 33 - DN skriver upp Hallsvenskan!

Först och främst. Fan vad bra vi är på Curling. Edin spelade snyggt i en supertight skiljematch mot Storbritannien. Jag hade för övrigt ringt Peter "Peja" Lindholm för en införsnackis.

Här kan ni se den.

Och nu är dessutom Anette Norberg i final! Riktigt strongt.

Och fan vad briljant med stafettguldet! Grattis! och det särskilt till Anders Södergren! Detta är du värd och det så in i helvete!

Men allt kul som har inträffat det inträffade egentligen idag. Vi åkte ut tidigt på morgonen till Bosön för att göra intervjuer med AIK och BP. Här finns det riktiga profiler minst sagt. Bojan Djordjic som snackade om sin kärlek till bosnisk folkmusik och BP:s pluggduo Mikkel Jensen och Olof Guterstam som vid sidan av fotbollen pluggar Sociologi och Filosofi. BP är alltså det smarta laget och med det sagt också en helt fantastisk förening i öppenhet och dessutom extremt tillmötesgående. Möllerstam, Bergstrand, Guterstam, Jensen. Vi från Eurosport gör alla tumme upp! (Nu hoppas jag dessutom på en kanonsäsong för BP.)

I Hallsvenskan sköt denna gången Mikkel Jensen och Kevin Walker. Samtidigt som Andreas Ahlm tyckte att jag var en mes som inte kunde hoppa ner från ett sjumanna mål (så här i efterhand kan jag också tycka det.) Men mitt i Hallsvenskan dundrar en fotograf och en journalist från DN in. De fastnade genast för denna eurosports mycket komiska lek och valde att göra "en grej" på det. Så jag och Månsson räds nu för att se ut som två idioter i morgondagens sportdel i DN. Allt beror förstås hur mycket dessa journalister kan övertala dom högsta hönsen om att det är värt att flytta lite OS-material för att ge plats åt lite gratisreklam för oss.

Gör oss inte besvikna DN!

Kan också utlova lite goa bilder från resan i skåne som inte publicerades (två skyltar, en med regler för konstgräs och en som pryddes av texten "vi ligger i helsingborg, men vi stödjer landskrona bois") samt några bilder från Bosön. (en bild tagen i en gruvgång.)

Jag och Månsson åt Teriyakimarinerad lax. Sjukt gott!

Martin Mutumba tog ris istället för potatis.

Karlsson har tagit fasta på att kalla mig för Redbull-hall. Varför vet jag inte. Jag drack förvisso några under os-nätterna förra veckan. Kan ha varit därför.

I taxibilen påväg tilbaka in till Centrala Stockholm berättar vår Taxichaufför att hans dotter vill bli Sveriges Statsminister och att han är en före detta terrorist och att journalister och politiken är helt "fucked up" gällande hans åsikter.

"Jag orkade ju inte riktigt sätta mig in i hans resonemang." - Månsson

Vi funderade i alla fall på vilken typ av hetska politiska debatter det lär förekomma runt frukostbordet i den här familjen.

Jag passade förstås på att plåta den mycket märklige mannen dolt i sättet bakom.

För märklig det var han.

Sen åkte jag vidare för att spela in två serier för eurosport. Ett om italiensk fotboll som heter "Calcio al Corso" och ett om tysk fotboll som heter "Brunos Bundesliga."

Thomas Wilbacher är en mycket mäktig man. Kan allt om Fiorentina!

Anslöt sen på redaktionen för att hälsa min vän och kommentatorskollega Mats Larsson från en AIK-supporter. Han skulle bara veta att Larsson ifråga är Djurgårdssupporter...

Och, till sist. För fan Perlskog. Det heter PSV Ejndhofen, inte PSV Ajndhofen.

Laget är från Holland, inte Tyskland.

Dag 30 och 31 - Tv-Debut och inspelning av matchpuls!

Tänk att det har gått en månad. Redan. Ofattbart fort går tiden.

Men det var igår som jag fick, mest av en händelse, gå igenom eldprovet. Björn Hansén, en erkänt duktigt fotbollsmagasinskommentator kunde inte köra programmet Champions Club. Då fick jag enormt stort förtroende av eurosport att tillsammans med Cedhamre referera detta magasin.

17 script över en mängd matcher skulle läsas in. Ett nytt programkoncept skulle läras in. (jag har ju tidigare alltid kommenterat hela matcher live, vilket är en helt annan femma.) Insatsen skulle kunna sammanfattas med ett enda ord.

Övermod.

Det har både negativa och positiva innebörder.

För gemene man var det väl bra. Men för inlästa tv-mästare var det en skakig debut. Men det var ju just debut och en väldigt kort förarbetsperiod. Får skylla på det och suga upp alla fantastiska tips man får av tvättäkta kommentatorsgenier på nionde våning i Sundbyberg.

I morses var jag på Nybrogatan i Stockholm för att spela in premiärprogrammet av Matchpuls. Är nöjd, men så här i efterhand kan jag tycka att jag gav ett oerhört stressigt intryck. Fan jag borde verkligne lugna ner i vissa segment. Kanske sitter red bullen och kaffet kvar från förra veckans nattarbete på Eurosport?

Här kan du se programmet om du vill.

En lustig parentes från besöket på Nybrogatan var att jag en halvtimme innan gick runt och letade efter ett ställe att köpa en kopp kaffe på. Typ SevenEleven. Ska precis fråga en tjej som passerar förbi och söker därför ögonkontakt.

När.

Just det. Hon istället börjar fråga mig om något. (tänker här: helvete hur stor är chansen, jag vet ju fan inte mycket om Stockholm.) Men så kunde jag pusta ut när hon frågade om sådana trivialiteter som var närmaste tunnelbanestation är belägen.

Då kunde jag snabbt peka med hela handen och tryggt förklara; "Där borta." Det där måste ha känts genuint, tänkte jag tyst för mig själv när jag med bestämda steg vandrade vidare.

Ranelid är en mycket mäktig man. Lyssna bara på detta;

"Publiken är läsaren. Fotbollen är ordet."

Smått genialiskt. Vill ni läsa Björns mästerverk länkar jag till det här.

Imorgon blir det till att ta över highlightuppdraget på Eurosport.

TV-produktion here we come!

Dag 28 och 29 - En skön helg

En ledig helg. Mycket uppskattat. Nu kan man komma tillbaka på måndag och vara mer laddad än någonsin förut. Skönt när man dessutom får lite distans till det man gör. Så denna helgen har varit avkoppling och lite turistande.

Igår vaknade jag upp av ett sms. "Hej, jag har bokat en biobiljett åt dig. Lust att hänga på? Det blir Shutter Island."

Ibland har man tur.

För det här. Det är ingen vanlig film. Det är en brutalt bra film och då får man tycka vad man vill om regissör Scorseses målande med blod lite här och var. Filmen flyger rakt in i min topp fem lista of all time. Även om jag inte är någon filmälskare direkt, så var den här riktigt jäkla sevärd. (tittar hellre på sport, eller tv-program som på spåret eller mästarnas mästare och föredrar i allmänhet dokumentärer före fiktivt material)

Så det blev lite tunnelbaneåkande både idag och igår. För idag tog jag tuben (som man säger här) till Rådhuset och tog en fin morgonpromenad längs det. Sen svängde jag förbi Gamla Stan och åt lite lunch. Kikade lite i affärer. Tänkte på livet i allmänhet. Tänkte på var man var för några år sedan och var man befinner sig nu. Märkligt vilka oförutsägbara turer det kan ta.

SMHI gick ut och varnade för ett sjukt oväder. Ett väder som satt sina spår, fråga SL. Mycket meckande med olika linjer för pendeln. Till och med tunnelbanan drabbas då den ibland går utomhus och det då blir en del växelfel. Det fryser när det är så jävla kallt ute.

Detta fick Christoffer Hiding erfara. Det var knappt att han hann i tid till 21.15. För det var ju då Shutter Island skulle börja. Han fick ta ersättningstaxi till Humlegården och biografen Park, då SL hade stängt av den gröna linjen. Sinnes.

Imorgon är en ny vecka, med nya möjligheter.

Men nu ska jag ta det lugnt.

Och äta en half-baked.

Dag 27 - Snyggt Haag!

Snart läge att börja vrida tillbaka dygnet. Det tar ju några dagar att vänja kroppen vid den ändringen. Det ska bli jobb från 11-20 under nästa OS-vecka så jag har helgen på mig att sakta sakta få in rutiner på att gå och lägga mig tidigare och då samtidigt gå upp tidigare. 11 känns förvisso ganska överkomligt.

Just nu jobbar jag med Jari Kohonen. Det är en skön snubbe det. Nu när någon ringde från Finland svarade han precis mycket skämtsamt "Hello you have reached Eurosports Hotline.." och sen svamlade han nåt om blondiner och brunetter.

Världens största parantes är också att Jari en gång i tiden har spelat fotboll tillsammans med Mathias Florén. Så. Nu vet ni det.

Skönt att Sverige tidigare kunde avfärda Vitryssland med 4-2. Men det var inte långt ifrån ett fiasko. Alfredsson är dock stabil och Vladimir Kopat-spöket fick inte för sig att göra någon sjuk bedrift från blålinjen den här gången. Men jag tror ändå Sverige kommer få det svårt i den här turneringen. Man slår varken Kanada, USA eller ens Ryssland. Fan man måste ju vinna mot Vitryssland med minst 6-1 liksom, för att komma upp i samma standard som favoriterna. Nej, det kommer bli torsk för det här svenska laget. Vi åker ut i kvartsfinal. Ni vet var ni hörde det.

Analysen lyder kort och gott att det är för mycket passningar och för lite skott och spel rakt på mål.

Mina två största uppdrag som jag ser fram emot allra mest nu är ju Matchpulssändningen samt kommentatorsprovet här på Eurosport. Jävlar vad roligt det ska bli. Jag är lika taggad inför detta som Anna Haag var i dagens dubbeljakt!

Grymt snyggt av Anna Haag! Sveriges fjärde medalj i OS är bärgad, och som hon gjorde det. Hon låg och lurade över krönet, sparade på krafterna och sen ökade på upploppet. Snyggt med silver! Och tack för underhållningen.

Kan redan nu avslöja att jag förmodligen kommer ta upp Dungas petning av Ronaldinho i sändningen av träningslandskampen mellan Irland och Brasilien. Men vi får se. Jag och Cedhamre ska sätta oss ner och göra en intensiv research om landskamperna efter OS.

Kan dessutom avslöja att Fredrik Berglund förmodligen kommer få en känga från mig i studion. Jag menar, han kan ju inte säga i en intervju att han just nu tränar och spelar för sig själv och inte laget. Då är man rejält på slagsida.

Ska snart in i kontrollrummet och skjuta iväg en crawl, en puff eller en bumper, vilket ni vill, en textremsa med nattens highlights. Har valt konståkningen och hockeyn. Så alla ni som nu kollar på eurosport och ser en remsa komma ut i rutan kan lugnt luta er bakåt med vetskapen att det där, det var praktikantens förtjänst.

Curling är för övrigt en sport där det är ganska tacksamt att grafiklägga. Det är värre med exempelvis rodel eller skridsko där det nästan för jämnan är grafik i bild i form av tider. För det värsta en "crawl-läggare" kan göra är att köra "dubbelgrafik".

Efter en Citron bonaqua här ska jag gå över till en krämig Latte Macchiato. Kryddar med lite kanel.

Köpte en half-baked på väg till redaktionen. Nu är helgen räddad. Fan vad gött!

Han dessutom växla några ord med Månsson som satt kvar på redaktionen när jag kom in. Månsson har för övrigt lagt upp mer sköna bilder från vår Skåneresa förra veckan. Vi analyserar och bedriver på mycket hög nivå en avancerad journalistik. Jag jagar den perfekta inblicken i Zlatans lyxvilla och Månsson går på djupet i HIF:s logga. Kolla här!

Fransoserna som i mångt och mycket ligger bakom Eurosport (huvudkontoret ligger i Paris.) har helt sålt sig på Victoria Silvstedt. Nu lanseras nåt krims-kramsinslag tillika pausunderhållning kallat "Sport by Victoria." Spektaklet bygger på att Victoria ska åla sig i nån soffa och på nåt sätt vidröra ämnet sport. Detta är helt sjukt. Och dåligt. Men allt ligger helt i linjen med att sydeuropeer går i fällan för storbystade blondiner med mer botox än hjärnceller etc.

Första veckan efter OS ska jag dessutom upp på ribban igen. Hallsvenskan fortsätter då i Stockholmsregionen och AIK, Djurgården och BP ska få göra varsitt försök.

Först ut är Kenny Pavey.

Men nu.

Nu ska vi se om Tjeckien kör över Lettland.

Dag 26 - Snäll, men ibland lite otydlig

Oj så fel vi hade. Det blev ju bara 2-0. Men det var väl en godkänd insats från de svenska hockeylirarna ändå.

Det är alltid så där när man tippar resultat. Går man emot massan och ska vara lite häftig och speciell och tippa annorlunda bara för att, ja, då går det troliga resultatet in och man får höra att man är en idiot. När väl massan påverkar en så mycket att man tippar precis som alla andra, ja, då slår skrällarna till.

Hopplöst.

Nu gick Petter Levin förbi. Eurosports snowboardkommentator. Han drog av en skrattsalva. Varför då, frågade jag. "Vi laddar ju nu!" Precis så är det att vara kommentator, det är en underbar känsla när man går in i en sändning. Petter kommenterar för övrigt med snowboardproffset Klas Beyer.

Stålkvinnan i Sverige är onekligen Anja. Att köra efter gårdagens krasch och sen komma tillbaka och ta bronsmedalj. Det är minst sagt imponerande. Och starkt. Och envist. Hon verkar inte bry sig om sin kropp så speciellt mycket. Men vill man vinna medalj, så vill man. Hon hade onekligen siktet inställt.

I övrigt känns de svenska insatserna sådär. Väldigt många misslyckanden nu. Tycker väldigt synd om Helena. Hon verkar vara en toppentjej. Tråkigt att detta OS inte varit hennes. Så. Här. Gillar. För övrigt. Daniel Jacobsson. Att skriva. Kallas staccato. Dålig variation. På meningslängden. Då.

Drog en sväng med dammsugaren igår i rummet. Det var ingen tystgående dammsugare vill jag påstå. Det är väl någon billig skit (rysk precis som tvn?) som förmodligen sett sitt bäst-före-datum. Som tur är stördes väl ingen vid 19-tiden.

Ska dra igång arbetet snart igen här på Eurosport. Jag kom precis innanför dörren. Börjar väl lite lätt med en ny Latte Macchiato. (Fan vad gött)

Jag önskar att jag kunde skriva något oändligt intressant. Men just nu är det väldigt mycket jobba med OS och sen gå hem och sova. Det är på ett sätt skönt att jobba så här men det tär enormt på krafterna. Så det ska samtidigt bli skönt att byta skift framöver. Är helspänd på mina insatser i fotbollskommenterandet. Jag får en halvtimme highlights mellan Irland och Brasilien sen blir det hela matchen på Frankrike-Spanien alternativt Portugal-Kina. Underbart!

Men snart mer hockey. Uppvisning av Kanada igen? Schweiz får det inte lätt. Mitt förtroende hos en researchande Mats Larsson är förmodligen förbrukat också. På frågan "vem står i Slovakien, blir det Budaj eller Halak? Svarade jag Budaj och hänvisade till min magkänsla.

Det visade sig vara fel.

Förstås.

Längtar för övrigt tills curlingen går in i slutspelet. Det kommer bli så många fina nagelbitar-matcher då. Våra svenska lag går dessutom ganska bra. Trots det faktum att Lag-Edin fick smaka mot Kanada idag. Tjejerna har haft mycket tur hittills, men det är de samtidigt värda. Ser fram emot slutspelet, som sagt. Då börjar också vi sända curlingen. Och då kommer Peja hit. Det blir grejjer det!

En sak som slår mig är att det har varit dåligt med Ben & Jerryglass på sistone. Får bli en half-baked till helgen. Minst!

Nu kom micke in på redaktionen. Han är definitionen på en tekniker. Datanörd. Glasögon. Lite klantig, men bright. Ni vet. Vet inget om sport men kan mycket om hur man rattar en tv-sändning. Snäll, men ibland lite otydlig. Han kan likt en skugga smyga upp bakifrån med en kopp kaffe och säga "tja" och nicka lite lätt på huvvet. Något han dessutom gör frekvent. Både nickar och dricker kaffe.

Nu (på andra sidan i kontrollrummet) drog han en anekdot om att han varit i Tjeckien och köpt absinth. Mystisk man det där.

På alla sätt och vis.

Dag 25 - Från redaktionen

Nu tänker ni. Vafan. Sitter du och skriver blogg på arbetstid? Ja, svarar jag. Nu är det lite lugnt på tv-produktionsfronten. Och det blir ännu mer lugnt när jag lotsat in Mats Larsson i hytten för nattens två hockeymatcher. Sverige - Tyskland och Tjeckien - Slovakien.

Snackade mycket ishockey i går med Anders Hedberg. Mycket trevlig herre det där. Han berättade vad man tittar på när man scoutar spelare och NHLs alla regler gällande lönetak och draft. Spelarna som Hedberg hittat det allra senaste är Målvakten Jonas Gustavsson och den gamle BHC-liraren Fabian Brunnström.

Hyresvärden ringde för övrigt på min mobil när jag var hemma innan och undrade om jag varit i köket klockan 02.00 i förrgår. Någon i bygget hade tydligen klagat på störigheter mitt i natten. Då är det gött att kontra med att man jobbar mellan 24 och 6.

Om en halvtimme ska jag också skjuta iväg en "crawl." En crawl är defintionen på en textremsa innehållandes kvällens/nattens höjdpunkter som sänds på Eurosport. Föga förvånande puffar vi också för hockeyn. Men senast var det speedskatingen som började 00.45. För övrigt roligt att i kontrollrummet höra när norrmännen satte hjärtat i halsgropen när norrmannen snubblade på sina skridskor i kurvan. (heh, spär på hela den här pajkastningen mellan Norge och Sverige.)

Deltog också på OS-mötet tidigare i dag. Trevligt när det blir, som Cedhamre uttryckte det, "bra synkronisering mellan alla departement." (i det här fallet .se, tv-produktion och marknadsföring/annons.) Vi snackade om mycket. Men det är ju internt och lämpar sig inte för en blogg.

I skrivande stund går Sverige in i hockeyturneringen mot Tyskland. Hejja och så vidare. Redaktionen har tippat följande tre resultat 5-1, 4-1 och 6-2. Vem får rätt...

Det återstår att se.

Nu blir det en vända till kaffemaskinen. Eurosports Latte Macchiato är dödligt god.

Skulle bara meddela det.

Nu blir det meck med alla internsystem för sändningarna, samt att planera morgondagens OS-highligts.

Off to work.

Dag 24 - Nu börjar OS-hockeyn!

Det är lite lustigt. Jag går liksom i motsatt riktning. Passerar människorna som tidig morgon är på väg tll sina jobb. Men jag. Jag har redan jobbat och är på väg hem. Det känns lite som att leva i en annan värld. En utomjording som inte lever efter den normativa tidscykeln.

Första natten på eurosport-redaktionen är avklarad. Det gick förvånansvärt bra och jag var egentligen aldrig riktigt trött. Lite märkligt att äta mat klockan halv fem måste dock medges.

Jag satt och drog i väg puffar för sändningar i rutan. Mycket roligt. Highlight-remsan alltså. Höll koll på tablån, alla ändringar och informerade kommentatorerna. För det var det minst sagt. Ändringar alltså.

Det var ju så att skridskon blev försead på grund utav att TVÅ stycken ismaskiner havererade och därav förstörde isen snarare än att förbättra den.

Charlotte Kalla tog ju Sveriges första medalj. Riktigt jävla kul för henne och roligt för Sverige. Efter alla uppoffringar Charlotte har gjort var hon verkligen värd den stora guldpengen (medaljen som för övrigt är grymt snygg). Men en dag som denna skänker jag mina tankar åt våra försmädliga fjärdeplatstagare. Både Anna Haag (kanske världens snyggaste längdskidåkare?) och Marcus Hellner var ju så sjukt nära. Särskilt Hellner. En ynka retlig sekund ifrån brons.

Men. Nu. ÄNTLIGEN! Os-Hockeyn drar igång! Tre matcher i kväll/natt som man kommer kasta ögat på litegranna minst sagt. Eurosport har den gamle storspelaren (han spelade Right Wing och snittade över hundra poäng per säsong i Winnipeg Jets på 70-talet.) och numera NHL-scouten Anders Hedberg som expertkommentator som kommer in på redaktionen i natt. Stort!

Men det största kvarstår. Mötet med Peja Lindholm. Han är en idol. Man satt ju och kollade i tv-soffan när man var mindre och bet av naglarna i den spännande curlingen.

En ganska rolig look-a-like: Den uruguyanska fotbollsliraren Diego Forlan och en ung Björn Borg.(Mitt i allt OS-snack känns ju detta brutalt "off" men jag kom att tänka på denna look-a-like när jag var inne och körde lite förberedelser på FIFA.com inför mina kommenteringsuppdrag gällande landskamper den tredje mars.)

Nån vidare update rörande det som händer på Järnvägsgatan ligger nu ganska mycket på is. Detta då jag enbart är hemma när ingen annan är det och viceversa. Borde egentligen städa lite i gemensamma utrymmen. Hyresvärden skulle nog bli glad då. Eller nåt. Annars är den äckliga tvålen kvar. Whiskyn oöppnad. Packningen fortfarande slumpmässigt upplockad. Men framförallt. Vinet som jag snackat om att köpa har heller inte blivit av. Och när ska det nu bli av? Jag sover ju för fan på deras öppettider. Kanske att man kan ta en svängom efter att man slutfört nattpasset. Vi får se.

Kan i skrivande stund också meddela alla sportintresserade att jag kommer medverka i säsongens första program av Matchpuls. Detta tillsammans med Sven-Bertil Liljegren från Tv4 och allas vår favorit Bosse Petersson.

Här har ni förresten resultatet av vår intervju med Henrik Larsson som vi gjorde i skåne som jag pratade om tidigare.

Nu är Luman (min tv) i gång och visar Sveriges första match i Curling. Jag älskar verkligen Curling. Är en så grymt bra tv-sport. Taktik och spänning när den är som bäst!

Men klockan 23 är det dags att lämna bygget.

20 minuters promenad till redaktionen.

Börjar så sakta komma in i Vancouver-tiden nu.

Känns bra.

Dag 23 - Att försöka leva i Vancouver-tid

Nu börjar omställningen. Eller ja. Jag har försökt så sakteligen att börja sitta uppe längre och längre på nätterna för att omställningen till att börja jobba mellan 24 och 6 ska bli så smärtfri som möjligt.

Det är egentligen ganska intressant. Hur bör man göra egentligen? Jag har två stycken alternativ.

1. Man sover mellan 16-23 går upp och käkar frukost på kvällen. Jobbar sen 24-6 och går sen hem och är ledig mellan 7 och 16

2. Man sover mellan 7 och 15 går upp och käkar frukost på eftermiddan är ledig fram till 24 då man börjar jobba.

Ska man sova före eller efter man har jobbat? Båda har sin fördelar och nackdelar.

Fördelar med första alternativet är ju att det trots allt är mörkt när man går och lägger sig. Fördelar med andra alternativet är ju att det är mindre konstiga tider, så att säga. Att sova mellan 7 och 15 har man ju gjort vid vansinniga lan-tider. Dock är det ju då ljust ute. Och omöjligt att sova?

Frågan är om man är trött efter att man har jobbat? Är man kanske fortfarande pigg? Man kommer ju dessutom behöva äta mat mitt i natten...

Hur ska man göra egentligen.

Jag vet inte riktigt.

Vad tror ni?

Dag 22 - OS är igång!

En ledig dag efter resandet. Då går man upp klockan 13.

Men inte för att man varit osedvanligt trött. Nej, utan för att jag var tvungen att följa OS-invigningen i Vancouver live. Detta får också ses som ett slags förarbete till nästa veckas omvända dygnsrytm. Det kan liksom vara bra att låta kroppen vänja sig tänkte jag. Somnade sen klockan 6.

Men vafan var det för invigning egentligen? Om den skulle varit så enormt påkostad som man har fått höra kunde väl ändå tekniken vid det fina avslutingsmomentet ha fungerat. Eller? Är det för mycket begärt? Nu fick ju Wayne Gretzky aldrig tända. Tråkigt. Att sen också det mesta av sången var playback känns plastigt och tråkigt. Nog för att vissa nummer var riktigt vackra, blev det aldrig superspektakulärt vilket naturligtvis var mycket synd. Forsberg så dock ut att mysa när han vandrade in som fanbärare för Sverige. Det bästa under hela invigningen var trots allt i början, när Nikki Yanofsky tog i från tårna med den vackra nationalsången O Canada! Vilken pipa!

Tråkig inledning för ACO och Helena Jonsson i skidskyttet. Kändes bra men det gick ju för långsamt i spåret.

Annars har jag inte varit hemma så mycket ikväll. Jag begav mig istället återigen till Söder för att träffa vänner och för en stund byta ut sporten mot lite melodifestival. Det är alltid en snackis minsann.

Luman (tvn) är igång nu och det rejält. Inte undra på det när det är OS. Tyvärr måste jag ju sälja mig till djävulen (kollar på SVT, då Luman inte har Eurosport.)

Jag tänkte inte bli så långrandig så här på lördagkvällen. Utan jag tänkte istället bjuda på lite sköna bilder från skåneresan.

Varsågod.

Bilderna:
1. Månsson utanför Vångavallen
2. Reine Almqvist, en väldigt go gubbe.
3. Klippbildsfotografering in action.
4. Makondele i "hallsvenskan"
5. Jag själv, tillika en glad Eurosport-medarbetare, utanför Zlatans villa i Malmö.

Mycket Nöje!

Dag 20 och 21 - Ett svinkallt Skåne

Planet från Sturup tillbaka till Arlanda var försenat en halvtimme. Så det var för ganska exakt tre timmar sedan jag landade där.

Men, vi tar det från början.

Vi landade på Ängelholms flygplats efter en mycket smärtfri resa. Jag och Månsson körde Mobile Intelligence Games på flyget. Alltid gött att börja en dag med lite allmänbildning.

När vi landat fick vi ut vår hyrbil som skulle visa sig vara en ganska stor bil, men jäkligt bra på många sätt. Vi fick en Volvo s80. Värt att notera med denna bil är att den inte har någon synlig handbroms. Det tog oss omkring fem minuter för att förstå hur fan man förankrar bilen. Det visade sig vara en liten knapp till vänster om ratten. Modernt och märkligt.

Vi åkte omgående för att se Helsingborgs träning. Laget höll till ganska nära. Det var ett militärområde, P10, utanför Ängelholm och ett område kallat Valhall Park. Det var också redan här vi fick stifta bekantskap med den bistra skånska kylan. Det blåste och var brutalt kallt, säkert mer än tio minusgrader. Detta medförde vissa komplikationer vad gäller fotandet av miljöbilder och klippbilder. Men mötet med Reine Almqvist, det värmde.

Vi åkte in till Olympia och gjorde spelarintervjuer med Marcus Lantz, Conny Karlsson, Mattias Lindström och Rene Makondele. Det var just Makondele som också ställde upp i "hallsvenskan" och sköt fem frisparkar mot mig. Sjukt roligt, det kan jag lova.

Sen begav vi oss till Landskrona för att få en exklusiv intervju med Henke Larsson. En sak är säker, den mannen har förmodligen sveriges hårdaste handslag. Trevlig och mediatränad är de två huvudsakliga bitarna man tar med sig efter mötet med Henke i Landskronas styrelserum. För övrigt roligt att se Henke i en helt ny miljö. Sitter och snackar skit och dricker kaffe med gubbarna. Gemytligt.

Vi stod och snackade med lokalpatrioterna vid sidlinjen och det var också då denna resans absolut roligaste citat myntades;

Landskronasnubbe: Är ni från Eurosport eller?
Jag och Månsson: Ja
Landskronasnubbe: Jaha..vi undrade det eller om han bara hade snott jackan.
Månsson: Tycker du att han ser kriminell ut?
Landskronasnubbe: Nej, nej det var ju inte såå...

Snacka om att missuppfatta Månssons inbjudan till skämt. Samtidigt som det är intressant vilka slags värderingar vissa människor har.

Månsson är också en mycket duktig imitatör. Det ska ni få se i en liten video vi spelade in på väg till Sturup i vår "Flip" (en flip är en sjukt liten fick-kamera). Med Landskronasnubben i huvudrollen alltså.

Jag och Månsson behövde förstås mat i magen och passade då på att äta under Landskronas träning som pågick mellan 14 och 16. Vi valde att äta i Landskrona för att inte åka för långt ifrån området. Då skulle också utbudet visa sig vara tämligen skralt. Vi rattade tillslut in på det mycket exotiska Karlsunds Spel & Pizzeria. Här inträffade sedan något sjukt. Två ganska onyktra gubbar inleder nån sorts handgemäng och efter tio minuter stormas pizzerian av åtta fullt utrustade poliser. Ingen skugga ska falla över Landskrona. Men. Vafan hände egentligen? Jag förklarade för Månsson att det här, det kändes precis som om vi klivit rakt in i en Janne Josefsson-dokumentär. En samling högst märkliga karaktärer, samhällets utstötta på något sätt.

Sen åkte vi in till Malmö. Jag skulle bo på Vandrarhem där. Där träffade jag Andrei från Ryssland som verkade vara mycket intresserad av Eurosport. Så fort han såg min arbetsjacka inledde han en konversation på knaglig svenska innehållandes stor nyfikenhet. Jag förklarade för Andrei vad vi gjorde och hur det ligger till med huvudkontoret och alla filialer. Han tackade och förklarade att han bott i Sveirge i tio år och att han i detta nu söker jobb som systemutvecklare. Han sa också att han skulle försöka hitta en bostad i Stockholm. Då Stockholm var mycket mer intressant. Han frågade mig lite om staden och avslutade med; "här i Malmö finns fan inga jobb."

Det kändes märkligt på något sätt. Att träffa så fritt främmande människor.

Som om man var tilbakakastad i tågluffen från 2004.

Jag satte mig i tv-rummet kollade på nyheterna. Gick ut köpte en öl och frysmat. Gick sen in och förtärde dessa saker. Där får man en halvtimmes underhållning av fyra killar från Karlstad. Sjukt rolig dialekt och roliga samtalsämnen bjöd de på. De var ute på nån klassisk grabbresa och såg ut att trivas.

Just där och då tänkte jag att. Fan. Man kanske skulle ta och dynga ner sig.

Det var trots allt väldigt länge sedan sist.

Jag somnade dock för den här gången alldeles utmärkt på Budweiser-lättölen jag druckit.

Nästa dag steg vi upp vid klockan sex för att åka till Helsingborg och slutföra vårt påbörjade uppdrag där. Sen körde vi i tur och ordning till Malmö och Trelleborg.

Vi var ju dock oerhört tidigt i Malmö, snudd på för tidiga så jag och Månsson tog oss en tur till skånes mest omtalade hus. Eller i varje fall sättet som det köptes på. 30 miljoner så var det klart! Jag talar förstås om Zlatan och Segers lyxvilla. Vi parkerade bilen utanför och gick ut för att kolla in. Jag kan redan nu utlova lite roliga bilder från just denna visit. En bild som kan rubriceras som "En glad Eurosport-medarbetare" kommer senare publiceras här i bloggen.

På grund av en bocciaturnering för rörelsehindrade hade Malmö FF tvingats ut i kylan för att träna. Detta skulle sedan visa sig vara omöjligt att genomföra varpå Rolle Nilsson avbröt träningen och gick in med laget för lite fysträning. Detta var en ganska otrevlig överraskning i mitt och Månssons planerande, då vi nu inte fick några klippbilder från träningen. Men också att spelarna var snabbt iväg och sen fort in bakom lås och bom och då blev rejält oanträffbara. Men efter många om och men fick vi till slut träffa spelarna. (ja, en äldre herre från TT och en yngre tjej från Trelleborgs Allehanda fick också tålmodigt vänta.)

Vi snackade med Edward Ofere om hans målkalas, Agon Mehmeti om hans likhet med Zlatan, Daniel Andersson om hans nya försvarsroll och nygamle Joseph Elanga om hans kärlek till Malmö. Men visste ni förresten att Elanga har en lägenhet på Hulta i Borås, och att han lite halvt öppnade för spel i Elfsborg, hehe. Vad säger egentligen Andreasson? Det blev mycket bra intervjuer. Men jag och Månsson störde oss lite på den tillknäppta och stängda-bakom-dörrar-mentalitet Malmös pressfolk bjöd på. När väl spelarna klev ut blev allt som förbytt. Trevligt och roligt. Då förstår man verkligen inte varför man ska uppträda med taggarna utåt på det viset. Vi fick våra intervjuer. Slutet gott, allting gott.

Sen åkte vi till Trelleborg och fick ett helt annat sorts mottagande. Vi spelade bowling med Tom Prahl och pratade livet som pappa med Andreas Drugge. Fredrik Jensen förklarade att han skulle spela fulare år 2010 och nye Adelstam avslöjade lite av sin hemliga träning. Vångavallen fan vad gött det var. Kul att besöka Sveriges mest skitsnackade idrottsplats. Synd bara att inte Joakim Sjöhage var anträffbar. Han hade åkt på nån sjukdom och låg hemma.

Sen körde vi till Sturup och jag tog flyget till Arlanda och tillbaka hit. Det hela blev som sagt en halvtimme försenat. Men vad gjorde det egentligen. Arlanda Express till T-Centralen går ju trots allt mycket fort.

Jag lämnade in kamerautrustningen med stativet på Eurosportredaktionen, berättade om mitt och Månssons äventyr och önskade lycka till, till våra tre tappra kommentatorer som ska köra invigningen av OS i Vancouver som går av stapeln kl 03.00 mitt i natten svensk tid. (i skrivande stund mindre än två timmar till sändning) Och nu är jag alltså tillbaka i Sundbyberg.

Sammanfattningsvis en hysteriskt händelserik resa. Men det huvusakliga minnet som kommer att kvarstå är den fruktansvärda kylan.

Man kunde knappt gå ur bilen.

Det var ett svinkallt Skåne.

Dag 19 - Nu lyfter vi

Går upp 06.00 i morgon för att ta bussen ut till Bromma flygplats. Planet lyfter klockan 08.40.

Vi kommer att i morgon träffa Helsingborg samt Henke Larsson. På fredag blir det Trelleborg och Malmö. I Malmö ska vi också söka upp allas vår älskade Tobias Grahn för en frisparkssession.

Resan kommer att ske på precis samma sätt som förra resan bortsett tre saker.

1. Vi flyger ner.
2. Jönsson är utbytt mot Månsson i reporterrollen.
3. Jag bor på hotell denna gången.

Hotellet är beläget i det centrala Malmö, vilket blir mycket bra.

Planen är att fixa en hyrbil i Ängelholm för att smidigt kunna navigera på Skånes vackra slätter.

Såg precis klart del fem av mästarnas mästare. Patrik Sjöberg förstör sannerligen konceptet just nu. Så mycket kan man säga.

Det här blev ett sjukt kort och enkom informativt inlägg.

Men. Nu vet ni i alla fall vad jag gör under torsdagkväll. Det kommer därför inte att bli något inlägg i morgon då jag inte kommer att ha med mig den bärbara datorn.

Ni får istället en stor uppsummering över två dagar härnäst.

Håll ut!

Skåne nästa!

Dag 18 - Skåneresan är bokad

I dag har jag fortsatt med matrikeln som nu böjar bli allt mer färdig. Det är gött.

Sen har också resan mot skåne planerats färdigt. Vi ska ju fortsätta jakten på de allsvenska lagen. "Hallsvenskan" kommer också bli något unikt i svensk tv-historia, enligt Månsson. Vi kommer flyga ner den här gången. Tack för det. Slippa köra 120 mil tur och retur. Vi landar i Ängelholm torsdagmorgon för att där med bil fortsätta resan till Trelleborg, Malmö, Helsingborg och Landskrona. Jag åker sen från Kastrup tillbaka till Stockholm på lördag. Vilket blir lagom så man kan ladda upp inför den omvända dygnsrytmen till första OS-veckan på Eurosport.

Jag satt och kollade på twitter under lunchen i dag och fick se att Ekwall hade lagt upp en bild på sin lunch. Det var någon sån där klassiskt dålig och ofta svindyr pressbyråmacka (club sandwich) och en ramlösa. Varpå Månsson yttrar; "Fan det går ju inflation i allt nu."

Månsson är en citatmaskin.

Om ni undrar hur man kan flyga till Ängelholm, så kan jag meddela att det kallas för kullaflyg och avgår från Bromma. Där ju för övrigt Ekwall har sin residens, för att koppla det ena till det fjärde.

När ska man kunna ta det där glaset med maltwhiskey egentligen? I morgonkväll känns ändå helrätt.

Jag gjorde för övrigt en oändligt felaktig bedömning i går. Min granne är inte alls italienare, han är spanjor. Detta blev tydligt efter att jag fick utstå hans sjukt höga stämma, tjattrandes med oräkneliga mängder tjejer över skype. Inte bara eftertraktad alltså. Utan ekonomisk också.

Ni som följer bloggen kanske minns att jag tidigare berättat om Jönssons fadäs när han backade i diket. Jag tänkte återigen dra upp denna incident men denna gången låter jag bilderna tala för sig själva.


I dag skrattade sig eurosportredaktionen dubbel, efter att ha kollat på det klassiska klippet "modoröv" på youtube. Det blir dessutom ännu roligare efter att man har kollat på det 25 gånger. Tro mig.

Det är dessutom på tiden att Cedhamre får lite uppskattning och lite credd för sin brutalt stabila klädstil. Han kör ofta med skjortor och koftor. Snyggt Cedhamre! Dessutom är han lik Filip Hammar och samtidigt en väldigt bra handledare på tv-produktion!

Dagens rubrik från TT: "Finsk skåning från Häcken till Bajen."

Ibland skulle man bara vilja gå in till spanjoren likt en asförbannad Bruce Willis och säga "Shut the fuck up!" men jag känner att det där tillvägagångssättet inte direkt ligger i min natur. Så jag avstår. Men tanken är frestande.

Jag glömde naturligtvis att köpa OS-guiden. Det får bli i morgon istället.

Under andra halvlek av matchen Elfsborg - Rosenborg lyckas dessutom spanjoren dra ur centraljacket för kabeltv-sladden. Så det blir svart. Jag tar mig i kragen och går in och klagar likt svenskar på ett all-inclusive hotell. Det gjorde susen. Bilden kom tillbaks. Bättre än någonsin.

Snart dags att lägga sig och sova. Vad som är sjukt med sängen (och med min iaktagelseförmåga) är att den saknat bäddmadrass i två veckor. Men det har gått rätt bra ändå trots allt.

Man har för övrigt inte plockat bort den äckliga honungstvålen. Den ligger kvar. Som en flis i fingret. Som ett störigt moment. I övrigt var ju snickaren som var här sjukt loj. Listen som tog fem timmar att mäta ut, såga till och spika upp är redan på väg att rämna.

I morgon är en ny dag.

Då jobbar jag med ena benet på eurosport.se

Och andra på tv-produktion.

Dag 17 - Matrikelmannen

Glenn Hysén.

Vi inleder så i dag.

Vilken underbart go gubbe det är. Jag hoppas verkligen att ni inte missade lördagens sändning hemma hos Glenn i Göteborg. Det här är en man som kan det här med att dra anekdoter från förr och verkligen bjuda på sig själv. Han är dessutom helt klockren i tv-rutan. På ett icke-konstlat vis. Han är sig själv och ingen annan. Säger han fel, eller inte har koll på nån mittfältare, då erkänner han villigt och skämtar bort det. Så där gött som bara Hysén kan göra. Bra tv och credd till Tv4 sport.

Matrikelmannen.

Smaka på det ordet.

Men vad fan är en matrikel säger ni.

En matrikel är en förteckning över nuvarande medlemmar i en förening eller institution av något slag. Termen "matrikel"är från senlatinets matricula, offentligt register, eller en diminutivform av det klassiska latinets matrix, med samma betydelse. Tidigaste belägget för ordet matrikel i svenskan är från 1620.

(givetvis saxat ur allas favoritlexikon wikipedia)

Jag har blivit utsedd till matrikelmannen på Eurosport nu under min första tid på tv-produktion. Jag ska alltså skapa en matrikel för Eurosports nu 93 aktiva kommentatorer. Ett frågeformulär kort och gott. Tanken är att samla alla fantastiska röster ni hör på Eurosports sändningar i ett dokument med bilder och information för media att tillgå.

Av journalister, för journalister helt enkelt.

Fransmannen som tidigare var min granne, flyttade i dag ut. Han ersätts av en italienare. Jag vet inte om det blir till det bättre. Jag hade trots allt börjat gilla fransosen som tog kampen mot det icke-fungerande nätet genom att bli riktigt förbannad. Nu kommer en italienare som kallar sig Mark. Attityden är lite sne, men vem vet, det kanske blir bättre. Av hans kriminella utseende att döma ser han ut att tillhöra typen som fått gänga mycket i sina dar. (Fredrik och Filip skulle vara stolta över den meningen.)Hur som helst har han lite mer stil. Detta genom att, tillskillnad från fransmannens ständiga mjukisbyxor, bära Massimo Dutti-jeans med ett snyggt tillhörande bälte.

Har ni förresten tänkt på en sak. När vi ändå är inne på byxor. Varför har alltid ryssar ljusa och bleka jeans?

Snart börjar OS! Det är ju bara fyra dagar kvar. I morgon släpps också bladets fantastiska OS-guide. Det får bli ett inköp av den så man kan hänga med i alla event.

Appropå OS, i dag fick jag reda på mina arbetstider under den första OS-veckan. 24-06. Måndag till Fredag. Känn på den! En riktig dödgrävar tid om ni frågar Cedhamre. Det blir nu till att hitta den perfekta omvändningen av dygnsrytmen. Tack och lov blir det ju mörkt lagom till sängdags runt...umm...16.

Har ni sett McDonalds smått fantastiska OS-drive? Med teamboxen, så lanserar man nu 18 chicken mcnuggets för endast 69 kronor. Det hela känns som taget från det goda 90-talet. Med tre goda såser. Precis som förut. Sötsur, Curry och Barbeque.

Så jag säger som McDonalds.

Share the gold.

Dag 16 - Tillbaka och ledig

Så var jag tillbaka.

I dag var en sån där dag. Ni vet. Man har kommit hem från något som inbegriper mycket arbete och tänkande och planerande, till att hamna i dess raka motsats. Att då bara sitta och ta det lugnt.

Jag tog en promenad till närmaste coop och köpte lite Ben & Jerryglass (föga förvånande) och lite pasta som jag sen ska koka. Det här var så nära utomhus jag kom denna dag, som annars bestod av fotboll på tv och lite svtplay efter att mitt topptips (ja,jag spelar på fotbollen för att ge matcherna lite extra nerv) gått åt helvete.

Vad som också är märkligt med den här dagen, är att det egentligen inte har hänt något. Alls. Min analys varför så är fallet lyder kort och gott; Detta var min första lediga dag sen dess att jag började jobba på Eurosport. Ni som slaviskt följer den här bloggen vet att jag jobbade hela föregående helgen samt igår. Det blir den första lediga dagen på 13 dagar. Då är man inte så sugen på att vara hurtig och upptäcka staden och så vidare.

Då sinar samtidigt ämnena att avhandla.

Jag tände en lampa och....nej, skämt åsido, något slags estetik har jag ändå att leva upp till.

140 unika besökare. Tack för att jag får låna lite av er dyrbara tid.

Allt här uppe är sig likt sen dess att jag och Jönsson lämnade i tisdags. Men det är en stor skillnad och det är temperaturen. I dag var det osedvanligt soligt vilket också ledde till att isen sakta smälte och visst kunde man då se små leenden på folks frostbitna läppar. Man hade spärrat av stora delar av Järnvägsgatan för att slå ner istappar som mer liknade mordvapen än vackert vykortsmaterial.

I veckan är tanken att kika in på Sundbybergs systembolag för att införskaffa ett rödvin som ska ackompanjera de fyra ensamma chokladbitar jag har här. Chokladen är sedan tidigare köpt på Kanolds i Göteborg. Fantastisk choklad det. Tror ni att ni ätit den perfekta chokladen? Då tror ni fel. Det är inte den klassiska belgiska Guylian, inte heller från Åres chokladfabrik. Nej, lägg kanolds på minnet. Ett sammetslent Pinot Noir tror jag sitter som en smäck till chokladen. Vi får se hur det blir med den saken.

Ännu har jag inte riktigt packat upp sakerna på rätt sätt. Jag har lagt lite böcker ganska slumpmässigt på ett hyllplan och tagit fram lite kläder men mer än så har det inte blivit. Jag har ju inte så mycket plats till förfogande så det mesta av sakerna gör bäst i att faktiskt ligga kvar i resväskorna.

Luman, den kära luman. Den har gått på högvarv i dag och levererat fotbollsmatch efter fotbollsmatch. Luman har dock en akilleshäl. Detta efter att någon hårdhänt person valt att knäcka sönder ena knappen för "Channel". Man kan alltså endast bläddra kanaler åt ett håll, vilket då kan bli lite störigt om man klickar förbi den tilltänkta kanalen. Istället för att gå tillbaka, får man gå "runt" och spendera trettio sekunder och det med lika många tryck med tummen för att hitta tillbaka.

Fjärrkontrollen då? Nej, nej något sådant finns inte på en Luma.

Ska väl ta en vända i köket strax. Koka till pastan.

Sen läser jag några sidor ur "Zlatan är Zlatan" av Jennifer Wegerup och Petter Karlsson innan jag släcker ner. (det är förresten lite roligt med just Petter Karlsson. Han skriver nämligen krönikor på eurosport.se, så ibland svänger han förbi och säger hej även om han allt som oftast jobbar hemifrån.)

I morgon blir det nya uppdrag. Då lämnar jag punkt se för en kort stund.

Då blir det eurosports tv-produktion istället.

Dag 15 - Ranegie lånar hyrbilen

Alarmklockan ringer på 06.45. Det var avtalat tid klockan 08.00 med Häcken på Gothia Academy Park, Häckens nya och fräscha fotbollsanläggning.

Vi träffar Mathias Ranegie som hade glömt av att det inte var frukost med laget på lördagar. Då föreslog Peter Gerhardsson (Häckens tränare) att han kunde ta bilen bort och köpa lite frukostmat. Det visade sig dock att Ranegie inte hade bil med sig. Men då klev Jönsson in som den räddare i nöden han är och lånade ut vår hyrvolvo till Ranegie. Stort Jönsson!

Vi träffade och intervjuade Gerhardsson, John Chibuike, Josef Karlsson, Jonas Henriksson samt sportchefen Sonny Karlsson.

Henriksson är en riktigt skön typ. (vilket de flesta är i häcken) Jonas är väl Häckens svar på Kalmars Henrik Rydström. Inte rädd för att snacka, öppna sig och förklara vad han tycker och tänker. Det var också Henriksson som ställde upp på att slå de fem frisparkarna i "hallsvenskan". Inte heller Jonas prickade. Det var som Jönsson uttryckte det; "Fan Hall, du har ju änglavakt." Jonas hade dock en boll riktigt jäkla nära, men till hans försvar ska nämnas att konstgräsplanen var i avsaknad av uppvärmning vilket i förlängningen innebar att den var rejält hård och isig. Stort credd till alla i Häcken som skrattade och var mycket trevliga under allt fotande.

Jag och Jönsson hann dessutom spela lite mini-pingis i häckens "taktik-rum." Jönsson vann fem raka set till dess att jag hittade formen i forehandspelet och då kunde vinna en femsetare med 3-2 efter överaskande välspelade bollar. (Detta gjorde vi under Häckens spelarsamling som ägde runt från halv elva och en timme framåt.)

Efter att vi fotat miljöbilder från kontor och utomhus, begav vi oss till Valhalla för att se träningsmatchen mellan IFK Göteborg och danska Ålborg. Blåvitt vann med 3-1 och Tobias Hysén visade prov på grymt spel med två fullträffar. Efteråt snackade vi med Rehn, Chanko, Andreas Johansson, Hysén samt Dyrestam (som linkade av skadad.) Resultatet av våra intervjuer går att finna här.

Sen blev det till att förbereda sig på en fem timmars lång resa tillbaka till Stockholm. Och jävlar vad trött jag var. Fick stanna till på ett Statoil strax utanför Jönköping för att gå loss på Monster Energy och Snickers. Efter den sockerchocken, tillika onyttighetsbomb med brutalt med koffein, ginseng, taurin och annat märkligt ni kan komma på, så körde jag jävligt stabilt, om än något stirrigt i blicken. Vi bytte sedan förare i Linköping. Där tog Jönsson vid och passade också på att höja fokus, med något så passande som en "Vitamin Focus", som han köpte på macken. (just precis det skämtet är något utav det roligaste som finns om du frågar mig i det dåvarande tillståndet.)

Vi brände av ett pärlband av musik på resan i bilen. Här listar jag några av artisterna: Elvis Presley, Bruce Springsteen, Takida, Håkan Hellström, Broder Daniel, Dispatch och Led Zeppelin.

Fem dagar senare är vi alltså tillbaka. Med en kamera fullspeckad med material. Detta ska nu redigeras och vara tillgängligt någon gång i början av mars. Det får ni inte missa!

Det är så lätt att det lilla i det stora försvinner under en sådan här är resa.

Men. Nu är jag alltså tillbaka i Stockholm. Och då kommer den här bloggen bli mindre fotbollstjötig och förvisso kanske bli mer OS-tjötig, men mer nyanserad och lustig. Förmodligen bättre läsning (framförallt för er som inte gillar fotboll och över huvud taget inte känner till namnen jag namedroppar till höger och vänster.)

Lite mer funderingar. Vad gör fransmannen? Hur fungerar luman? Står whiskyn kvar? Helt oanvänd? Har hantverkaren snickrat mer lister? Har redaktionen jobbat arslet av sig, när vi varit borta? Är Solvalla sig likt? Är Åhléns buffé fortfarande jävligt god? Vad har Cedhamre gjort?

Mer följetång åt folket helt enkelt. Och tillbaka till vardagen.

På måndag blir det jobb på Eurosports tv-produktion.

Trevlig helg!

Dag 14 - Wanderson är på gott humör

Arla morgonstund och vi begav oss till tipshallen på Elmia för att träffa GAIS.

Stort credd till alla i GAIS som gjorde att arbetet fortgick utan problem. Man kan konstatera vissa saker efter besöket:

1. Jävlar vad laget går igenom teori - man känner väl att allvaret snart stundar.
2. Wanderson är en bländande frisparksskytt - trots att han inte träffade mig med någon boll.
3. Tack för att tolken fanns till förfogande - min portugisiska är inte den bästa.
4. Helvete vad Fredrik Lundgren är mediatränad - hans korrekthet i svaren var enastående.
5. Jag är oerhört otränad - ett skott med en tafflig vänster ledde till brutalt träningsverk.
6. Det var bra att det fanns en stege tillgänglig - annars hade jag aldrig kommit upp på målet.
7. Vaktmästaren höll på J-Södra - detta efter att han sagt; "ni borde ju filma här när J-Södra tränar." Och detta på bred småländska.

Efter tre intervjuer, diverse miljöbilder, frisparkar från Wanderson och trixningar från Romario åkte vi tillbaka mot Göteborg. Men vi stannade till vid landvettersjön i ett mycket vackert hus för en hemma-hos-intervju med GAIS ordförande och mäktige man Christer Wallin. Detta var ett spontant infall signerat Jönsson. Ett i efterhand mycket lyckat sådant.

Nu ska jag steka lite blodpudding och i bakgrunden samtidigt ha på tvn för lite slött bevakande av Copa del Sol på Marbella. Fan vad tur du har Jarelind. En annan åker omkring i kalla Sverige och gör reportage, medan du kan sippa på sangrior i Spaniens heta kvällssol och njuta av en tjugogradig värme som samtidigt känns oändligt avlägsen oss.

Morgondagen är den sista på utflykten till Göteborg. Vi ska träffa Häcken klockan åtta för att göra intervjuer och fortsätta våra jippon "Ur fokus" och "hallsvenskan." Sedan tittar vi på ett hett träningsmöte mellan IFK Göteborg och Ålborg.

Därefter rattar vi Volvon tillbaka till Stockholm.

Det har hittills varit väldigt roligt, med många fascinerande möten, på många olika platser. Vi har fått lösa problem och vi har i många stunder skrattat tillsammans.

Men det blir samtidigt skönt att komma tillbaka.

Till redaktionen.

Till lugnet.